En sammanställning av kunskapsläget gällande kuffhantering hos vuxna patienter på intensivvårdsavdelningar : en litteraturstudie med fokus på patientsäkerhet

Sammanfattning: Bakgrund Bristfällig kuffhantering kan leda till skador på slemhinnan, bidra till ineffektiv ventilation och mikroaspirationer som kan leda till ventilatorassocierad pneumoni (VAP). I dagsläget skiljer sig handhavandet åt och det finns inget standardiserat handhavande av kuffen hos patienter med endotrakealtub eller trakealtub. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård ansvarar för säkerställandet av ett evidensbaserat yrkesutövande som stärker patientsäkerhet. Syfte Syftet var att sammanställa kunskapsläget gällande kuffhantering hos vuxna patienter på intensivvårdsavdelningar för att bidra till ökad patientsäkerhet. Metod Systematisk litteraturöversikt av kvantitativa studier med en induktiv ansats. 16 vetenskapliga studier inkluderades och kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall för kvantitativa studier. Deskriptiv syntes med narrativ analys användes för resultatet. Resultat Resultatet redovisades utifrån två huvudteman; mätmetoder ochomvårdnadsåtgärder som påverkar kufftrycket. Sex subteman skapades till de två temana. Resultatet visade att meningsskiljaktigheter råder huruvida kontinuerlig mätning anses vara mer fördelaktigt än intermittent mätning. Vidare pekade resultatet på att olika omvårdnadsåtgärder kontribuerar till förändringar av kufftrycket. Slutsats Resultatet tyder på att kuffhantering är komplext. Kufftrycket påverkas av flera faktorer och bör följas regelbundet, en exakt definition på hur ofta går dock ej att fastställa. För att intensivvårdspatienter skall erhålla evidensbaserad vård, och därmed öka patientsäkerheten, behövs ytterligare forskning inom kuffhantering eftersom evidensen i nuläget är begränsad. Dock pekar uppsatsens resultat på att kontinuerlig mätning kan vara fördelaktigt utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv, eftersom på-och avkoppling av manometer sågs vara ett riskmoment.