Upplevelsen av rehabiliteringsprocessen hos tidigare sjukskrivna i psykiatriska diagnoser : En kvalitativ studie

Detta är en Master-uppsats från Högskolan i Gävle/Arbetshälsovetenskap

Sammanfattning: Problemformulering: En av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige är psykiatriska diagnoser såsom depressioner och stressreaktioner. Sjukfrånvaro innebär stora kostnader både för arbetsgivare och för samhället, och är på olika sätt drabbande även för den som är sjukskriven. Det finns därmed goda skäl att undersöka olika sätt på vilka rehabiliteringsprocessen kan förbättras och göra återgången i arbete enklare. Tidigare forskning har visat att det finns ett flertal faktorer som går att förändra för att förbättra möjligheterna till återgång i arbete, såsom bättre kommunikation och bättre samordning av rehabiliteringsinsatserna. Få studier har dock undersökt hur tidigare sjukskrivna upplevt rehabiliteringsprocessen i sin helhet, från första sjukskrivningsdag till och med återgång i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen, bland offentligt anställda i Sverige som tidigare varit sjukskrivna i psykiatriska diagnoser. Metod: Studien hade en kvalitativ design, och för att samla in data användes semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna bestod av tio kvinnor som arbetade inom offentlig sektor i Sverige, hade varit sjukskrivna på 100 procent i en psykiatrisk diagnos i minst en månad samt återgått fullt i arbete. Resultat: Resultatet visade att upplevelsen av rehabiliteringsprocessen var att den förändrar en som person, att den innebär sårbarhet och att därför är viktigt med bra bemötande, tillräckliga anpassningar och en fungerande struktur kring rehabiliteringsprocessen där den sjukskrivne själv involveras utan att behöva vara ansvarig. Slutsats: Utifrån studiedeltagarnas upplevelser verkar det finnas behov av ett tydligare ramverk kring rehabiliteringsprocessen, tydligare ansvarsfördelning och vägledning till individen. Med kunskap om hur rehabiliteringsprocessen upplevs och vilka delar av processen som exempelvis anses bristfälliga, kan också förbättringar göras vilket i sin tur kan göra återgången i arbete mer hälsosam och hållbar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)