Klimatberäkning i små- och medelstora företag

Sammanfattning: Bygg- och fastighetssektorn stod år 2020 för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser (Boverket, 2023a). För att synliggöra och därigenom minska klimatpåverkan vid uppförandet av nya byggnader blev det den 1 januari 2022 obligatoriskt att genomföra klimatdeklaration av nya byggnader som kräver bygglov, med vissa undantag (Boverket, 2021a). Klimatdeklarationen ska redovisa klimatpåverkan från byggskedet, där klimatpåverkan anges som kg CO_2 e/m^2 BTA. Klimatpåverkan beräknas genom en så kallad klimatberäkning, vilket är nytt för hela branschen. Detta kan vara en utmaning för framför allt små- och medelstora företag (SMF). Den svenska byggbranschens omsättning och personalstyrka utgörs till 80% av små och medelstora företag. I syfte att utbilda SMF till att genomföra klimatberäkningar har IVL startat ett projekt som heter Kunskapslyftet (IVL, 2023). Projektet består av två skeden; en utbildning som ger teoretisk kunskap om klimatberäkning och klimatdeklaration av byggnader, och ett andra steg där man får möjligheten att använda IVL:s klimatberäkningsverktyg, Byggsektorns miljöberäkningsverktyg (BM), i syfte att upprätta en klimatberäkning med stöd av kompetent personal från IVL. Det övergripande målet är att kunskapshöjning kan leda till lägre klimatpåverkan för nya byggnader genom att de i studien involverade företagen får en större insyn i en byggnads klimatpåverkan och vad de kan göra för att minska klimatpåverkan. Kunskapslyftet syftar till att medvetandegöra SMFs roll i klimatomställningen, det är därför av intresse att närmare undersöka de i Kunskapslyftet deltagande SMFs förhållande till klimatberäkningar och ta del av deras uppfattning om lag om klimatdeklaration. Denna studie avser därför att undersöka hur små och medelstora företag uppfattar processen att genomföra klimatberäkningar. Examensarbetet har utgått från både kvalitativa och kvantitativa datainsamlingsmetoder. Studien inleddes med en litteraturstudie med syfte att samla in information om ämnet och analysera resultat från tidigare studier inom området. Därefter har två utbildningstillfällen, de beskrivna i stycket ovan, observerats i syfte att ta del av vilken information testpiloterna erhållit i Kunskapslyftet. Intervju av testpiloter som antagits till Kunskapslyftet, en representant från branschorganisationen Byggföretagen och två experter på IVL som agerat handledare för testpiloter har genomförts. Parallellt med intervjuer har workshops, där antagna testpiloter deltagit, observerats i syfte att ta del av deras process för genomförandet av en klimatberäkning. För att nå en bredare och mer representativ testgrupp genomfördes även enkäter. Två enkäter, vilka både upprättats och skickats ut av IVL, kompletterades med varsin fråga. Resultatet från enkäterna har endast beaktat det från de kompletterande frågorna. Studiens resultat visar att testpiloternas övergripande process för genomförandet av en klimatberäkning är likartad oberoende av kalkyl- och loggboksverktyg men att det för respektive testpilots process finns varierande inslag. De undersökta SMF i studien visar att det finns utmaningar för de som inte genomfört klimatberäkningar tidigare. De mest frekvent upptagna utmaningarna kan sammanfattas till kalkylfilens utformning (indata till klimatberäkningen), mappning av resurser, bristande informationsutbyte mellan leverantörer och entreprenörer samt teoretisk förståelse. De upptagna utmaningarna har generellt en låg tröskel, det vill säga att utmaningarna överkoms med enkla medel. Det finns i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg förbättringspunkter avseende funktioner såsom möjlighet till duplicering av en rad samt ett utökat register av tillgängliga EPD:er. Gällande inställningen till lag om klimatdeklaration råder en positiv inställning till både införandet och utvecklingen av densamma. Vidare visar studien att lag om klimatdeklaration har lett till att SMF fått en ökad insyn i en byggnads klimatpåverkan och därtill börjat överväga materialval i syfte att minska klimatpåverkan.