Kollektivavtalets tillämpningsproblem

Sammanfattning: I dag används kollektivavtalet som regleringsinstrument för större delen av den svenska arbetsmarknaden. Det svenska kollektivavtalet har varit ett starkt regleringsinstrument sedan slutet på 1800 - talet och det finns inget som säger att det kommer att minska i styrka. När man tillämpar kollektivavtal kan ibland problem uppkomma. På en arbetsplats har man ofta kollektivavtal för dels arbetarkategorin och dels tjänstemannakategorin. I första hand menar AD att gränsen mellan avtalen skall fastställas genom tolkning av avtalet. Vad parterna kommit överens om eller de gemensamma förutsättningar man haft skall vara bestämmande för gränsdragningen. Likaså kan man gå till organisationsöverenskommelser för att finna ledning. I de fall man inte hittar svar på tvistefrågan i varken avtal eller överenskommelser får man gå tillväga på annat sätt. Här har man bland annat tittat på i vilken utsträckning arbetsuppgifter som kvalitetsingenjör tidigare utförts i en befattning som fallit under tjänstemannaavtal. Svårigheter kan dock uppkomma då man inte kan falla tillbaka på ett traditionellt tjänstemannabegrepp eftersom den tekniska utvecklingen i många fall gjort att tidigare tjänstemannauppgifter idag anses vara av arbetarkaraktär. I många fall har arbetsgivarorganisationer ingått avtal med flera fackförbund för samma arbete som konkurrerar med varandra. I AD 1978 nr 111 har rättsläget förklarats på så sätt att om viss verksamhet finnes vara reglerad av två konkurrerande kollektivavtal gäller att det först tillkomna avtalets bestämmelser om anställningsvillkor får företräde. Arbetsgivaren kan dock under vissa förutsättningar bli skadeståndsskyldig gentemot avtalsmotparten i det senare avtalet. I fråga om andra bestämmelser i ett kollektivavtal än sådana som gäller anställningsvillkor har man anlagt ett annat synsätt. I enlighet med allmänna avtalsrättsliga grundsatser har domstolen antagit att arbetsgivaren blir fri från att fullgöra utfästelser i det senare avtalet enbart om utfästelsen kolliderar med utfästelsen i det tidigare avtalet att arbetsgivaren inte kan följa det ena åtagandet utan att bryta mot det andra. I annat fall är han skyldig att följa utfästelsen i det senare avtalet och skadeståndsskyldighet kan uppkomma om han underlåter detta. I de fall ett svenskt fackförbund genom stridsåtgärder tränger undan ett utländskt avtal kan däremot det senare avtalet ( det svenska ) ges företräde i de fall avtalen är oförenliga. Detta följer av de ändringar som gjordes i MBL efter den uppmärksammade Britanniadomen och är ett led i att i Sverige motverka social dumpning. Slutligen har studerats i vilket förhållande en arbetstagare som valt att stå utanför den avtalsslutande fackföreningen står till det på arbetsplatsen gällande kollektivavtalet. Även fast en arbetstagare inte är med i facket kan han till viss del genom kollektivavtalets normerande verkan Kollektivavtalet flyter in i det enskilda anställningsavtalet där individuell reglering saknas. ta del av kollektivavtalets bestämmelser. Kollektivavtalet anses även innehålla en dold klausul som säger att det skall tillämpas på utomstående arbetstagare. Detta kan dock enbart påtalas av avtalsmotparten och inte av den enskilde arbetstagaren det berör vilket minskar regelns betydelse.