4 234 frågor och inga svar : En kvantitativ undersökning av vilken kunskapsform som erbjuds i arbetsuppgifterna i elva samhällskunskapsböcker

Sammanfattning: I den kvantitativa studien undersöks vilka kunskapsformer som elever erbjuds att utveckla i läroböcker i samhällskunskap på gymnasiet. De kunskapsformer som används som analysmodell i uppsatsen är Skolverkets fyra f: fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, detta utgör även uppsatsens teori. Syftet är att bidra med kunskap om vilken typ av kunskap som elever erbjuds att utveckla i samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet.  Metoden bestod av en kvantitativ innehållsanalys av elva läroböcker, både i tryckt och digital form, som totalt innehöll 4 234 frågor. Frågeställningarna som ställdes till materialet var: ”Vilken typ av kunskap erbjuder arbetsuppgifter i läroböcker eleverna att utveckla?” samt två frågeställningar som berör hur erbjudandet av kunskap i arbetsuppgifterna skiljer sig mellan olika kurser i samhällskunskap och mellan fysiska och digitala läroböcker. Resultatet konstaterade att kunskapsformerna generellt förekom i följande kvantitativa fallande ordning: fakta, förståelse, färdighet och slutligen förtrogenhet. Skillnader i frekvens fanns även mellan kurser och mellan de medium som läroboken använde, men skillnaderna var mer signifikanta vid uppdelningen mellan uppgifter och fördjupningsuppgifter. Resultatet påvisade vissa skillnader på området i jämförelse med den tidigare forskningen i och med att färdighetskunskap och förtrogenhetskunskap var mer frekvent förekommande. Emellertid fanns likheter då faktakunskaper var den mest frekvent förekommande kunskapsformen. Slutsatsen var att läraren behöver vara medveten om kunskapserbjudandet som läroboken förmedlar, för att komplettera det i undervisningen och därmed skapa en utveckling av alla kunskapsformer.