Hantering av osäkerhet och risk vid investeringskalkylering : En kvalitativ fallstudie i kommunal förvaltning

Detta är en Kandidat-uppsats från Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle

Sammanfattning: Framtiden är fylld av osäkerhet och risk som bör tas i beaktande vid investeringsbeslut. För att kunna fatta ett välgrundat investeringsbeslut behöver osäkerhet och risk hanteras. Vanligtvis kan dessa hanteras med investeringskalkylering. Enligt tidigare forskning används oftast traditionella metoder vid investeringskalkylering. Inom offentlig sektor är det dock inte lika självklart att de traditionella metoderna tillämpas då exempelvis kommuner även behöver beakta omätbara värden. Tidigare forskning har i begränsad omfattning undersökt hantering av osäkerhet vid investeringar från ett kommunalt perspektiv. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur osäkerhet och risk hanteras i en kommunal förvaltning i Sverige vid investeringskalkylering för projekt inom infrastruktur. Genom att kvalitativt studera hur osäkerhet och risk hanteras vid investeringskalkylering i kommunal förvaltning kan studien bidra med ytterligare kunskap till den tidigare forskningen inom det undersökta området. Forskningsfrågan som studien har för avsikt att besvara är: Hur hanteras osäkerhet och risk vid investeringskalkylering för projekt i en kommunal förvaltning? Utifrån detta syfte och forskningsfråga genomfördes en fallstudie på en kommunal förvaltning i Sverige. För att svara på forskningsfrågan samlades empiri in genom diskussioner i två fokusgrupper, en intervju och genom att studera interna dokument från förvaltningen. Slutsatsen från denna studie är att den mänskliga rollen har en stor betydelse vid hanteringen av osäkerhet och risk i investeringskalkyleringen. Förvaltningens modell för kalkylering och hur förvaltningen hanterar oförutsedda kostnader i kalkylen har också en betydande roll, men för en lyckad investering är det deltagarna i projektets förarbete och de tolkningar som ligger bakom kalkylens belopp som har störst betydelse. Fortsatt forskning föreslås att inrikta sig på att kvalitativt undersöka fenomenet i fler förvaltningar och fler kommuner, vilket skulle ge möjlighet till djupare analys. Ett annat förslag är att göra jämförelser mellan hur osäkerhet och risk hanteras över perioder med olika konjunkturer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)