Det semiotiska i Pipilotti Rists Tyngdkraft, var min vän

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Estetik

Författare: Fredrika Adolfsson; [2016]

Nyckelord: semiotiska; Pipilotti Rist; Julia Kristeva;

Sammanfattning: Denna uppsats diskuterar Julia Kristevas begrepp det semiotiska i Pipilotti Rists audiovideoinstallation Tyngdkraft, var min vän, som visades på Magasin 3, Stockholm konsthall, 2007. Verket består av ett rum med upphöjda mattskulpturer där betraktaren kan ta av sig skorna och lägga sig ned för att ta del av två filmer som visas i taket ovanför matthögarna. Största delen av filmerna utspelar sig under vattenytan där en kvinna och en androgyn man utforskar ett universum fyllt av sinlighet, närvaro, lekfullhet, kropp, drifter och lugn -ett paradis fyllt av växtlighet och där tyngkraften ibland minskat. Bilder i starka färger och ljus, kaleidoskopiska formationer och ett till viss del uppbrutet bildspråk, möter åskådaren. Det semiotiska beskrivs av Kristeva som den driftsmässiga dimensionen av språket som är kopplat till ett förspråkligt stadium hos det preoidipala barnet innan det hunnit utvecklats till ett eget subjekt. Med detta menar hon den värld nära moderskroppen som barnet befinner sig i och där en icke-språklig kommunikation sker mellan mor och barn. Dock står denna värld inte helt utan lag och ordning eftersom modern (och barnet) alltid befinner sig under en viss språklig och kulturell lagbundenhet, kallad den symboliska ordningen, vilken kommer in även i det semiotiska. Det semiotiska och det symboliska är därför nära kopplade till varandra och kan inte existera utan varandra. Det semiotiska lever kvar även efter att det lilla barnet utvecklats till ett subjekt och trätt in i den språkliga, symboliska ordningen. Detta visar sig som semiotiska spår i bland annat konsten, och när det kommer till språket ser vi det främst i poesin, som är ett mindre lagbundet språk som rör sig i gränslandet mellan det semiotiska och det symboliska. Eftersom Tyngdkraft, var min vän inte innehåller något talat eller skrivet språk görs i uppsatsen en koppling mellan detta verk och det semiotiska genom utforskandet av olika element i verket. Dessa element är tyngdkraften, jorden, vattnet, bildspråket, upprepningen, rytmen, moderskroppen, paradiset, affekterna och drifterna samt gränslandet natur och kultur.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)