Det marknadsföringsrättsliga skyddet för barn och unga : En undersökning av möjligheterna till restriktivare marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter

Sammanfattning: Barn och unga utgör idag en attraktiv konsumentgrupp i fråga om marknadsföring. Marknadslandskapet har blivit allt mer individualiserat och sker till stora delar online och på sociala medier, där barn och unga har en hög närvaro. Det gör barn och unga särskilt såbara för vissa marknadsföringsmetoder, inte minst för alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Skyddet för barn och unga mot marknadsföring finns stadgat på både unionsrättslig nivå och på nationell nivå, vilket är varför unionsrätten presenteras först i arbetet. Unionsrätten sätter ramarna för allmänna skyddsbestämmelser som rör barn men fastställer även unionens syn på skadliga produkter såsom alkohol och spel. Däremot regleras frågorna om barns skydd för alkohol och spel genom icke bindande normgivning. Folkhälsa är ett område som präglas av unionsrättens kompletterande och samordnande funktion, vilket är varför relativt stor nationell frihet tillåts på området. Trots att det råder stor frihet i frågorna och att Sverige är en företrädare för folkhälsa så saknas uttrycklig skydd i Marknadsföringslagen som stadgar barns och ungas skydd. Det finns däremot särskilda skyddsregleringar i alkohollagen, spellagen och lagen om tobaksfria nikotinprodukter. Det här arbetet syftar till att fastställa det nuvarande skyddet för barn och unga mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter. Dess andra syfte är att undersöka möjligheterna till att skydda barn och unga ytterligare mot sådan marknadsföring. Arbetet presenterar flertalet förslag som är möjliga utefter de rättsliga ramarna som fastställs av EU, däremot är vissa förslag mindre aktuella i dagsläget. En nordisk utblick görs även för att undersöka hur våra nordiska grannländer reglerar skyddet för barn och unga. Samtliga nordiska länder har särskilda bestämmelser för barn och unga i deras motsvarigheter till MFL, något som Sverige saknar. Det inspirerar till förslaget att införa en liknande bestämmelse i MFL, för att kodifiera gällande rätt och säkerställa relationen mellan MFL och annexlagstiftningarna. Vidare är Konsumentverkets tillsynsärenden på området ett av de yttersta skydden för barn och unga mot sådan marknadsföring. Ett av förslagen är därför ämnat att underlätta i myndighetens tillsyn genom att sänka kravet på särskilt riktad marknadsföring. Marknadsföring av alkohol och tobaksfria nikotinprodukter får inte riktas särskilt till personer under 25 år, och marknadsföring av spel får inte riktas särskilt till personer under 18 år. Om ordalydelsen i bestämmelserna ändras till endast riktas, skulle mer marknadsföring kunna nås som riskerar att locka barn och unga. Tröskeln för Konsumentverket att inleda tillsynsärenden skulle sänkas, vilket skulle förstärka det yttersta skyddet som finns mot marknadsföring av alkohol, spel och tobaksfria nikotinprodukter riktat till barn och unga.