Kabelförläggning i mark

Sammanfattning: Examensarbete utfördes hos konsultföretaget WSP Group- Stockholm med syftet att identifiera och hitta förläggningsmetoder som underlättar förläggning av kablar idag och i framtiden. Examensarbetet fokuserar bara på regionnät och lokalnät i storstäder men med inslag av stamnät. Detta examensarbete bygger på informationssamling från standarder EBR KJ41:15 kabelförläggning max 145 kV, SS-EN 424 14 37 och Stockholm stad tekniska handbok. Som komplettering till standarderna användes handböcker från olika företag samt gamla examensarbeten. Svar på frågeställningar är baserad på intervjuer med olika aktörer inom branschen så som nätägare, konsuler, och entreprenörer. Genom intervjuerna kom man fram till att rör används i första hand inte för att skydda kablar utan för att kunna passera genom en väg, rör leder till att värmeavledningsförmågan försämras vilket innebär att temperaturen på kabeln stiger och i värsta fall förkortar livslängden på kabeln. Att gå upp i ledararea för kablar är inte möjligt eftersom det är trångt i marken och det krävs mycket plats. Bentonitfyllning är ingen bra metod eftersom det inte finns data på vad som kan hända med bentoniten efter 5 år eller 20 år, och det är svårt att komma åt kablarna och reparera de eftersom bentoniten måste spolas ur. Om bentoniten stelnar kan det bli svårt att komma åt kabeln. Det visade sig att grävning är den enda metoden som används i storstäder eftersom andra metoder kan orsaka skador på befintliga ledningar som ligger i marken. De vanligaste kabelfelen är gräv skador på kablar, det är väldigt lätt att man kommer åt markkablarna vid schaktarbetet. För att kunna bygga ut nätet i framtiden kan man förlägga kablar med större ledningar för att täcka framtida behovet. I de områden där man vet att nätet inte behöver förstärkas kan man förlägga i rör för att underlätta underhållsarbetet i framtiden. Staden måste vara mer tydliga med sina planeringar och säga till att hålla sig till det. Staden måste också ansvara för sin mark och inte låta någon annan ta hand om nätet. Ledningsägarna måste bli bättre på att samförlägga och agera snabbt med att komma ut med detaljer på vart man vill samförlägga för att slippa schakta och störa markägaren flera gånger. Det kommer bli ännu trängre i marken i framtiden och det låter som att man kommer behöva bygga tunnlar. Tunnlar är en dyr infrastruktur och ifall flera aktörer väljer att samförlägga kan kostnaderna för tunnelbyggnation fördelas mellan olika aktörer. OPI kanalisation är också en annan typ av lösning och det är väldigt bra om flera aktörer också kan samförlägga. Idag är man ganska dålig på att samförlägga och det är något som man måste bli bättre på.