Attraktiva städer och deltagande medborgare : En analys av hur kulturen legitimeras i kommunal kulturpolitik

Sammanfattning: I denna uppsats undersöker vi hur kulturen legitimeras i den kommunala kulturpolitiken genom att studera vilka värden som lyfts fram som viktiga och vilken syn på kulturens roll i samhället som kommunerna presenterar i sina kulturpolitiska styrdokument. Kulturpolitiken med de nationella kulturpolitiska målen i spetsen har historisk sett präglats av idéer om konstens och kulturens egenvärde. På senare år har dock kulturens roll för ökad tillväxt och dess förmåga att bidra till ett lands attraktionskraft fått allt större plats. Förändringen kan delvis kopplas till de marknads- och managementreformer i offentlig sektor som brukar kallas New Public Management. Studien har ett institutionellt perspektiv och utgår från de fem institutionella logikerna på det svenska kulturpolitiska fältet, vilka är den kulturprofessionella- demokratiska- och byråkratiska logiken samt marknads- och managementlogiken.  Studien genomförs som en riktad komparativ innehållsanalys. Vårt urval består av Stockholms, Uppsalas, Göteborgs och Malmö stads/kommuns kulturpolitiska styrdokument. Studiens resultat visar att samtliga fem institutionella logiker finns representerade på det kommunala kulturpolitiska fältet. Den demokratiska logiken dominerar, vilket överensstämmer med hur kultur traditionellt legitimerats på detta fält. Att managementlogiken har relativt stor plats förstås utifrån reformer kopplade till begreppet New Public Management. Att kulturens roll för staden särskilt lyfts är återkommande i styrdokumenten och kan kopplas till begreppet kulturella kreativa näringar och dess idéer om kulturens roll för tillväxt och konkurrens. Studien kommer fram till att Stockholms kulturpolitiska dokument skiljer sig från de övriga genom att management- och marknadslogiken dominerar istället för den demokratiska logiken.