Unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare En explorativ studie kring fenomenets kausala mekanismer

Sammanfattning: Uppsatsens huvudsyfte var att genomföra en explorativ studie kring de underliggande kausala mekanismer som kan ligga bakom negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare bland unga svenska killar med skilda klasspositioner, med det underliggande syftet att undersöka huruvida klasspositioner har betydelse och i så fall vilken i förekomsten av sådana förhållningssätt. Syftets formulering ledde till två frågeställningar: Vilka kausala mekanismer kan ligga bakom unga svenska killars negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare? Har de unga svenska killarnas klassposition någon betydelse, och i så fall vilken i förekomsten av negativa förhållningssätt till invandrare? Uppsatsen ligger nära en etnografisk ansats, inordnad under den kritiska realismens sociala ontologi, omfattandes främst intervjuer, men även observationer, med 16 unga killar läsandes på tre olika gymnasieprogram. Vid sidan av Archers analytiska dualism har även Pierre Bourdieus och Eric Olin Wrights klassmodeller samt teorier inriktade mot negativa förhållningssätt till invandrare i form av Anders Langes och Charles Westins teorier kring social identitet och stratifierad arbetsmarknad varit centrala. Huvudresultat: Flera olika kausala mekanismer i form av t.ex. kulturella strukturer, klassrelationer, etniska strukturer och arbetsmarknaden hade effekter på killarnas negativa förhållningssätt till utomnordiska invandrare, där killarnas skilda klasspositioner i relation till deras strävan efter positiv självkänsla och positiv självuppfattning och framtida inträde på arbetsmarknaden fick olika effekter på deras förhållningssätt till utomnordiska invandrare. Även om killarna på de tre olika programmen hade likartade negativa bilder av invandrare, närliggande bilder redan existerande i det kulturella systemet genom massmediala och politiska diskurser, visade sig effekterna av deras klassposition genom deras olika sätt att tolka, förhålla sig till och använda dessa bilder.