Bevarande av svenska skogars biologiska mångfald : En sammanställning över metoder och verktyg som används i Sverige för att bevara mångfalden med fokus på spridningskorridorer och naturvårdsbränningar samt möjliga vägar framåt i ett föränderligt klimat

Sammanfattning: Den biologiska mångfalden i Sverige såväl som globalt minskar kraftigt och har gjort under en längre tid. Utdöendetakten idag är upp till 1000 gånger snabbare än den naturliga och många arter har redan dött ut delvis på grund av klimatförändringar. Syftet med översikten är att sammanställa vilka metoder som i Sverige används för att bevara den biologiska mångfalden i skogen och se hur effektiva dessa är. Även möjliga vägar framåt kommer att diskuteras. Bevarandemetoderna och -verktygen som används i Sverige är bland annat spridningskorridorer, naturvårdsbränning, naturreservat, det svenska artprojektet, åtgärdsprogram, frivilliga avsättningar och naturvårdshänsyn vid avverkningar. Samtliga metoder och verktyganvänds för att bevara den biologiska mångfalden i svenska boreala skogar. I forskningsöversikten beskrivs varje metod eller verktyg och vilka effekter som dessa ger. Resultatet fokuserar på metoderna naturvärdsbränning och spridningskorridorer, även om formellt avsatta områden så som naturreservat är den mest använda metoden i Sverige i nuläget. Alternativa metoder som borde implementeras i svenska skogar presenteras också. Dessa är mikroklimatisk buffring, identifikation av nyckelbiotoper samt utökad planering och samarbete. Slutligen presenteras ett didaktiskt perspektiv om elevers förståelse av biologisk mångfald, vilka undervisningssätt som vanligen används för att lära ut om biologisk mångfaldsamt vilka undervisningssätt som framöver bör användas för att öka elevernas kunskaper. Litteraturöversikten visar att dagens bevarandemetoder i Sverige ger betydligt större positiva effekter än negativa och att dessa bör fortsätta användas och i vissa fall utökas. Angående alternativa metoder finns det stöd för att dessa skulle fungera väl även inom Sverige. Den didaktiska undersökningen visar att elever och lärarstudenter visar en nedåtgående kunskapskurva om biologisk mångfald och att detta har pågått under en längre tid. Undervisningsmetoder som oftast används är grupparbeten och -diskussioner, lärarledda presentation och fältstudier. Dessa metoder bör fortsätta användas, gärna tillsammans med lektioner eller projekt utomhus och besök till verksamma laboratorier, för att öka elevernas förståelse kring biologisk mångfald.