Matematisk begreppsbildning : Lärares förhållningssätt i årskurserna 1–3

Sammanfattning: Matematisk begreppsbildning är mycket betydelsefullt för utvecklingen av matematiska förmågor (Berggren & Lindroth, 2004). Det har dock visat sig att många elever saknar förståelse för matematiska begrepp. Nationella kunskapsutvärderingar uppvisar låga resultat gällande elevers kunskaper i matematik (Skolverket, 2016). En närmare granskning visar att detta till stor del beror på brister i elevernas begreppskunskaper. För att vända denna negativa utveckling ställs höga krav på läraren och en undervisning som främjar begreppsbildning. Studien ger med hjälp av litteratur och tidigare forskning en överblick av matematisk begreppsbildning med betoning på lärarens och undervisningens betydelse. Det övergripande syftet med denna studie är därför att bidra med kunskap om matematiklärares förhållningssätt till matematisk begreppsbildning. Erfarenheter från 5 lärare som undervisar i årskurserna 1–3 har belysts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med fenomenologisk ansats. Intervjuerna har analyserats genom meningskoncentrering och tematisk innehållsanalys vilket resulterat i ett flertal teman rörande lärares utmaningar och möjligheter i undervisnings och bedömningspraktik. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna ser möjligheter med att själva kunna anpassa sin undervisning mot begreppsbildning genom elevaktiva och laborativa arbetssätt. Det framkommer dock att lärarna upplever en stress när oförenliga krav rörande tid och resurser ställs mot varandra. Vidare diskuteras viktiga slutsatser som exempelvis lärares behov av kompetensutveckling gällande matematisk begreppsbildning. Fortsatta studier som beaktar kunskapsnivån i relation till aktuell forskning inom både individ och myndighetsnivå rekommenderas. Dessa skulle således ge svar på hur och i vilken omfattning en insats skulle kunna utformas.