Unga kvinnors inställning till och kunskaper om långtidsverkande preventivmedel – en litteraturbaserad studie

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för medicin

Sammanfattning: Introduktion: Unga svenska kvinnor genomgår årligen ett relativt stort antal aborter trots god tillgång till preventivmedel och preventivmedelsrådgivning. Forskning visar att långtidsverkande preventivmedel som spiral och p-stav med fördel kan användas för att minska antalet oönskade graviditeter. Dessa medel används dock i låg utsträckning av unga kvinnor. Syfte: Att kartlägga unga kvinnors inställning till och kunskaper om långtidsverkande preventivmedel (LARC). Metod: För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie som inkluderar 12 vetenskapliga artiklar. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades och bearbetades i en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att de unga kvinnorna hade bristfälliga kunskaper om LARC och att de helst konsulterade sin vänkrets i preventivmedelsfrågor. Hinder för LARC-användande var rädsla för smärta/nålar, oro för framtida infertilitet samt biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar med preventivmedelsrådgivning baserade i stor utsträckning sin uppfattning om LARC på daterad fakta vilket påverkade de unga kvinnornas inställning till LARC. Diskussion: Resultatet visade att såväl kvinnorna som hälso- och sjukvårdspersonalen hade bristfälliga kunskaper om LARC vilket ledde till en generellt avog inställning till medlen. Brister i kommunikationen mellan kvinnorna och vårdpersonalen kan vara en bidragande orsak till att kvinnorna i stor utsträckning använder sig av otillförlitliga källor i sitt sökande efter information om preventivmedel. De nationella riktlinjer som finns kring preventivmedelsrådgivning behöver därför betonas tydligare vid ett framtida omformande av de nationella folkhälsomålen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)