Äktenskapets oundvikliga upplösning - betydelsen av att planera inför framtiden

Sammanfattning: Med äktenskapet följer en ekonomisk gemenskap mellan makar i form av giftorätt. När äktenskapet upphör, genom död eller skilsmässa, ska den ekonomiska gemenskapen makarna emellan upplösas. Avtalsfriheten mellan makar är omfattande. Äktenskapsbalkens bodelningsregler, där likadelning utgör en grundläggande princip, sätter annars en yttre ram. Denna uppsats syftar till att undersöka arvs- och bodelningsreglerna i nationell rätt samt makars behov och olika möjligheter att planera inför äktenskapets upplösning. Familjerättsliga regler är av stor praktisk betydelse för många. Av denna anledning har en äktenskapslagstiftning med enkelt utformade regler varit en tydligt uttalad målsättning från lagstiftarens sida. Det har ansetts vara av stor vikt att gemene man ska kunna sätta sig in i och förstå reglernas innebörd. En utgångspunkt har vidare varit att makar i stor utsträckning själva ska kunna klara upp sina mellanhavanden, utan juridisk expertis eller myndigheters inblandning. Arvs- och äktenskapslagstiftningen utgör ett omfattande regelverk. En fråga är i vilken mån det faktiskt är möjligt för gemene man att tillgodogöra sig regelverket och sätta sig in i vad som i varje enskilt fall kommer ske vid äktenskapets upplösning. Lagstiftningen utgör en god utgångspunkt men ger troligen inte ett önskvärt utfall i samtliga situationer. Anledningarna att vilja eller att vara i behov av att planera för äktenskapets upplösning kan vara många. Makar med särkullbarn som önskar skydda varandra i händelse av ena makens dödsfall utgör ett exempel. Genom äktenskapsförord ges makar möjlighet att styra vilken egendom som ska omfattas av en framtida bodelning. De som önskar avvika från den arvsordning lagen uppställer är i behov av att upprätta ett testamente. Genom gåvor kan ägarskap omfördelas under livstid och för makar gäller då särskilda regler. Det kan konstateras att det finns en mängd regler och omständigheter att beakta för den som försöker sig på att planera inför äktenskapets upplösning. Att anlita juridisk expertis är troligen i många fall en god idé. Risken finns annars att utfallet inte blir så som det var tänkt. Enskild egendom ingår inte i en bodelning mellan makar. Grundläggande är dels att enskild egendom anses ha uppstått och vidare att egendomen behållit denna karaktär. Om enskild egendom blandas med giftorättsgods är risken ytterst att egendomen helt tappar sin karaktär såsom enskild och träffas av giftorätten. Vart gränserna går vid olika handlanden är många gånger inte helt klart, förutsebarheten är begränsad. Egendom som är enskild med anledning av en tredjemansföreskrift har ett starkare skydd än egendom som gjorts enskild makar emellan. Att sådan egendom existerar inom äktenskapet är vidare något som kan komma som en överraskning för den ena maken i samband med bodelning. Denna make har då inte givits en chans att tillvarata sina intressen, exempelvis genom att initiera äktenskapsförord. Lagen ger ingen självklar lösning till skydd för en svagare part i denna situation. Det finns heller ingen möjlighet för en make att förutse och skydda sig mot problemet. En lösning vore möjligen att det för egendom som görs enskild av tredje man, likt för egendom som görs enskild mellan makar, skulle finnas krav på en skriftlig och registrerad handling. Makar skulle då ges en bättre förutsättning att fullt ut planera inför äktenskapets upplösning, något som i sig inte är en helt enkel uppgift. Uppgiften kan definitivt konstateras vara omöjlig om inte alla förutsättningar är kända.