Skiljenämnds behörighet när rättsförhållandet ändras : En undersökning av rättsförhållandets identitet – hur det kan förändras men förbli detsamma

Sammanfattning: Genom att ingå skiljeavtal kan parter välja att inte låta sina tvister avgöras av de allmänna domstolarna, utan istället genom skiljeförfarande. Skiljeavtal som avser tvister som ännu inte uppkommit får dock enligt 1 § 1 st. LSF endast avse tvister om ett rättsförhållande som är angivet i avtalet. Eftersom begreppet ”rättsförhållande” i 1 § LSF därmed används för att skilja vissa tvister (som omfattas av avtalet och därmed ska avgöras genom skiljeförfarande) från andra tvister (som inte omfattas av avtalet och därmed ska avgöras i allmän domstol), förefaller det rimligt att begreppet ges en innebörd som kan användas för att identifiera och individualisera vissa tvister. Som konstateras i uppsatsen har begreppet ”rättsförhållande” i 1 § LSF:s mening aldrig definierats definitivt i lag, förarbete, praxis eller doktrin. För att fastställa innebörden i begreppet ”rättsförhållande” görs i uppsatsen en jämförelse med diskussionen kring det processrättsliga begreppet ”saken”. I två avgöranden, från 2010 respektive 2017, har HD också beskrivit rättsförhållanden i termer som liknar de synsätt som används för att identifiera ”saken”. HD använder dock en varierande begreppsbild i dessa avgöranden, och de knyter an till två olika sätt att bedöma ”saken”. Jag konstaterar i uppsatsen, med ledning av båda dessa avgöranden, att det riktigaste borde vara att se begreppet rättsförhållande som ett samlingsbegrepp för vissa identifierade rättsföljder. När rättsförhållandet utgörs av ett avtal mellan parterna bör de rättsföljder som omfattas av rättsförhållandet vara de rättsföljder som följer av de förpliktelser som parterna åtagit sig genom avtalet. Avslutningsvis i uppsatsen diskuteras hur rättsförhållandet påverkas då avtalet förändras. Tre typfall diskuteras: (i) att förpliktelser förändras men förblir desamma, (ii) att förpliktelser ersätts av andra förpliktelser, samt (iii) att förpliktelser tillkommer utan att övriga förpliktelser påverkas. Slutsatsen blir att förändringar av typfall (i) inte alls bör påverka en skiljenämnds behörighet, medan förändringar av typfall (iii), med några undantag, bör medföra att ett nytt rättsförhållande uppstår om vilket en skiljenämnd inte är behörig att avgöra tvister. Förändringar av typfall (ii) kan, beroende på omständigheterna, medföra att ett befintligt rättsförhållande består i förändrad form eller att ett nytt rättsförhållande uppstår.