Leken i spanskundervisning : En studie av leken som undervisningsmetod i spanska som moderna språk på grundskolan åk 7–9

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att examinera spansklärares arbetssätt och resonemang kring lekens roll i lärande av spanska som moderna språk i undervisning på grundskolenivå. De två centrala frågeställningar som undersöks i denna studie relaterar till användningen av leken som inlärningsmetod i klassrummet och lärarnas åsikter om denna undervisningsmetod. De teoretiska utgångspunkterna är baserade på aktivt lärande, lekteorier och lärarledarskap. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ metodundersökning, till vilken användes ett digitalt frågeformulär för lärarna. Resultatet visade att leken anses vara en bra undervisningsmetod som utvecklar olika färdigheter och förmågor inom det sociala, kognitiva och speciellt i utvecklingen av språket. Dessutom ökar det motivationen och bidrar med en positiv atmosfär i klassrummet. Det finns dock faktorer som tyder på att leken inte utnyttjas till sin fulla potential i klassrummet på grund av bristen av lekplanering och användandet i klassrummet. Leken i klassrummet användes i väldigt liten utsträckning av ett flertal informanter. Leken används inte heller i sin fulla kapacitet för att utveckla de olika språkliga förmågorna hos eleverna som enligt kursplanen är dess syfte. Några av dess är bland annat för utvecklingen av elevers kulturella aspekter, samt muntlig kommunikation i olika sammanhang. Trots detta finns en efterfrågan från informanternas sida om att leken bör ta mer utrymme i svenska skolan än vad den gör i dagsläget.