Genusyrsel, Homofobi & Bekräftelse - En litteraturstudie om lesbiska föräldrars upplevelser av vård före, under och efter graviditet

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Författare: Tor Högberg; Axel Fagerholm; [2008-06-11]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Inledning Utgångspunkten i denna uppsats var att förutsättningarna för att etablera goda vårdrelationer påverkas av den heterosexuella norm som samhället och även sjukvården präglas av. Den teoretiska bakgrund uppsatsen vilat på är begreppet heteronormativitet samt Joyce Travelbees teorier kring mellanmänskliga relationer. Syfte Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur lesbiska föräldrar upplever vården före, under och efter graviditet. Metod En systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna SCOPUS, PubMed, CINAHL och PSYCINFO. Denna kompletterades av manuell sökning i referenslistor. Detta resulterade i tolv inkluderade artiklar vilka analyserades induktivt. Resultat Analysen gav tre teman. Att få bekräftelse som individ och familj Informanterna gav uttryck för att ha blivit både bekräftade och icke bekräftade. Centralt i detta tema var behovet av inklusion av partnern och bekräftande av bådas föräldraskap. Att komma ut Att vara öppen med sin sexuella identifikation eller inte var en fråga som återkom i de flesta av studierna. Öppenhet ansågs ge möjligheter till en bättre och mer individanpassad vård men en rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser skildrades också. Vårdpersonalens attityder Erfarenheterna av vårdpersonalens attityder var mycket varierande och spände mellan beskrivningar av vårdpersonalen som empatisk, lyhörd, respektfull och accepterande till öppet homofobisk. Diskussion Den forskning som finns om lesbiska föräldras upplevelser av vård före, under och efter graviditet är begränsad av att en demografiskt homogen population studerats och vidare forskning inom området efterfrågas. Det framstod dock som tydligt att bemötandet av lesbiska inom av vården .påverkats av deras sexuella identifikation. Hur stark denna påverkan var varierade kraftigt men den negativa särbehandling som skildrats tyder på att oacceptabla brister i vårdkvalitet förekommit.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)