Det är som att lägga pussel : En kvalitativ studie om traumamedveten omsorg, empatitrötthet och socialarbetare

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialarbetare på en familjehemsenhet i en mellanstor kommun i Sverige upplevde arbetet med förhållningssättet traumamedveten omsorg, samt hur enheten behandlade eventuell empatitrötthet som följd av arbetet med barn som erfarit trauma. För att uppnå syftet med uppsatsen antogs en kvalitativ ansats där sex intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialarbetare inom samma enhet. Teorierna och perspektiven som användes som utgångspunkt för studien var det salutogena perspektiveti nnehållande patogenes och känsla av sammanhang, den socialpsykologiska ansatsen med fokus på den kognitiva socialpsykologin och organisationsteori med inriktning på humanresource-perspektivet. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativi nnehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner hade en övervägande positiv inställning till traumamedveten omsorg oaktat att hälften av dem inte praktiserat förhållningssättet i olika ärenden. Utifrån resultatet framkom det även några negativa upplevelser av att arbeta med förhållningssättet. När det kom till hur familjehemsenheten behandlade eventuell empatitrötthet visade resultatet att enheten främst arbetade förebyggande gentemot empatitrötthet, men att det även fanns hälsofrämjande inslag för att förhindra empatitrötthet till följd av arbetet med barn som erfarit trauma. Studiens slutsats visar att mer utbildning behövs i hur man bemöter personer som har upplevt trauma och hur arbetet kan påverka den professionella socialarbetarens välbefinnande. Detta är betydelsefullt för att på bästa möjliga sätt bemöta dessa människor och därmed ha möjligheten att hjälpa dem till ett bättre liv.