Den hotade kvinnligheten eller om konsten att stävja en kropp. Diskurser om klimakteriet i svensk media 2019.

Sammanfattning: År 2019 slår svensk media rekord i antal rapporteringar om klimakteriet. Men när det gäller hur klimakteriet ska definieras eller hur länge det pågår, går experternas åsikter isär. Enligt WHO och Socialstyrelsen är klimakteriebesvär en diagnos, som graderas utifrån 11 olika symptom av psykisk och fysisk karaktär. Symptomen är dock ganska vaga och liknar diagnoskriterierna för depression och utmattning. På 90-talet behandlas klimakteriebesvär i hög utsträckning med receptförskriven östrogen, men efter att en studie påvisar ökad risk för bröstcancer går konsumtionen ned. I mediesamtalet 2019 börjar dock medicinska röster tala om kvinnor som “underbehandlade” när det gäller östrogenbehandling. En annan sociologisk relevant observation är också att den grupp som anses vara i klimakteriet är växande. I media sägs gruppen innefatta alla kvinnor mellan 45-60 år, det vill säga en miljon människor. Gruppen växer ytterligare i talet om den nya diagnosen “förklimakteriet” som även anses drabba kvinnor under 45 år. Syftet med rapporten är att undersöka centrala mediediskurser om klimakteriet i Sveriges fyra största, rikstäckande tidningar året då ämnet är på den mediala agendan. Detta för att få svar på hur klimakteriet konstrueras samt vad som kan tänkas stå på spel när fler människor anses tillhöra gruppen. Resultatet visar att det skrivs om klimakteriet i tre sammanhang: när det gäller aktiv och bibehållen sexualiteten, i förbindelse med viktökning och kroppsförändringar, och i samband med östrogenbehandlingar och åldersrelaterade sjukdomar. Lösningen på samtliga problematiker presenteras som östrogenbehandling eller motion. I rapporten argumenteras för att mediediskurserna 2019 reproducerar en bild av kvinnan som “den andre” med en sjukligare konstitution än mannens, vilket är idéer som stammar från mitten av 1850.