Kroppsuppfattning och self-efficacy i relation till motion och träning : En kvantitativ studie om positiv kroppsuppfattning och self-efficacy predicerar träningsfrekvens

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013)

Författare: Johanna Lindvall; [2023]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Syftet med studien var att undersöka betydelsen av positiv kroppsuppfattning och self-efficacy i förhållande till graden av självskattad träning. Frågeställningen löd "Är positiv kroppsuppfattning och tilltro till sin förmåga att bedriva fysisk aktivitet (self-efficacy for exercise) prediktorer för självskattad träning?".  För att testa detta var det tänkt att göra en multipel regressionsanalys, men då Body Appreciatition Scale (BAS-2) inte korrelerade signifikant med Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire (GLTEQ) gjordes en enkel regressionsanalys mellan GLTEQ och Self-Efficacy for Exercise (SEE). Datainsamlingen gjordes via Facebook där en elektronisk enkät lades ut i diverse träningsgrupper. Stickprovet bestod av 94 personer som utförde någon typ av träning/motion. Självskattad träningsfrekvens mättes med GLTEQ. Kroppsuppfattning mättes med BAS-2, och self-efficacy for exercise mättes genom instrumentet SEE. Self.efficacy och kroppsuppfattning utgjorde oberoende variabler, och självskattad träningsfrekvens fungerade som den beroende variablen. Resultatet visade att self-efficacy var en signifikant prediktor för träningsfrekvens, men till trots för att resultatet var signifikant är det en låg förklarad varians. Slutsatsen är att ju högre grad av self-efficacy for exercise (tilltro till sin egen förmåga att bedriva fysisk aktivitet) desto högre var den självksattade träningsfrekvensen.  Nyckelord: Träning/motion. Kroppsuppfattning. Self-efficacy. Regressionsanalys. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)