IFRS/IAS: Värdering till verkligt värde

Sammanfattning: Bakgrund och problemdiskussion: IFRS/IAS har antagits inom EU som en rad i harmoniseringen mellan nationella redovisningsrekommendationer. Standarden syftar till att skapa en mer neutral redovisning genom att bland annat införa värderingsregler till verkligt värde. Det har dock uppkommit kritik mot IFRS/IAS, som bland annat handlar om att standarderna är svårhanterliga och att användandet av verkligt värde är diffust. Problemformulering: Finns det en risk att fler företagsbubblor skapas genom de nya redovisningsreglerna för koncerner (IFRS/IAS)? Vad är revisorns och bankens roll vid upptäckandet av företagsbubblor? Syfte: Syftet är att analysera om IFRS/IAS standarden ger en möjlighet att skapa fler företagsbubblor samt revisorernas och kreditgivarnas ansvar vid identifiering av dem. Vi har en utredande ambition när det gäller att uppfylla studiens syfte. Avgränsning: Studien behandlar endast företag med revisionsplikt på en nationell nivå. Vi kommer inte att behandla finansiella bubblor på djupet, dessa kommer dock att beröras. IFRS/IAS kommer enbart behandlas översiktligt och generaliseras med vissa exempel, därmed kommer inte någon djupgående diskussion förekomma. Metod: Studien omfattas av en teori‐ och en empiridel, där vi har använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har utfört personliga intervjuer med fem sakkunniga inom problemområdet. Dessa består av en företagsrespondent, två revisorer och två kreditgivare. Diskussion och slutsats: Enligt studien framkom det att kreditgivaren och revisorn har en del i att upptäcka företagsbubblor. Vi har även kommit fram till att IFRS/IAS ger företagen ett betydande utrymme för påverkan av värderingen. Detta på grund av att standarden innehåller en viss flexibilitet och subjektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Det har framkommit av vår bakgrundsstudie att IASB vill genom redovisningsstandarderna uppfylla riskkapitalisternas informationsbehov. Det skulle vara intressant att undersöka ifall man har lyckats med detta genom att undersöka riskkapitalisternas användning av redovisningsinformation.