Uppföljning av rehabteambedömningar

Sammanfattning: En grupp på 18 personer som arbetade med montering på line bedömdes efter i snitt 14 månaders sjukskrivning av ett tvärprofessionellt team inom företagshälsovården. Arbetsgivaren valde till denna fördjupade bedömning ut de som haft långa sjukskrivningar eller där det fanns tveksamheter kring fortsatt arbetsförmåga. De utvalda träffade först företagsläkaren som gjorde en medicinsk bedömning samt sorterade upp oklarheter kring rehabteambedömningen och syftet. Sen gjorde övriga teamdeltagare (företagssköterska, beteendevetare, ergonom, arbetsmiljöingenjör) sina bedömningar och därefter träffades teamet för att göra en sammanfattning och samla ihop åtgärdsförslag för respektive bedömd person. Företagsläkaren stämde sen av slutrapporten med den bedömde och efter smärre justeringar lämnades slutrapporten till både den bedömde och till arbetsgivaren. Tanken var att ge återkoppling till arbetsgivaren för effektivare rehabiliteringsarbete på såväl individuell som gruppnivå, samt att den bedömde skulle få ett verktyg att driva sin rehabilitering framåt. För att utvärdera vår insats utarbetades en intervjuguide och vår sekreterare intervjuade sen de bedömda per telefon 4-5 månader efter avslutad bedömning, både för att skaffa oss en bild av de enskilda resultaten och för att finna förbättringspotentialer för vår tjänst. Ytterligare ett syfte var att se om denna procedur att utvärdera kunde fungera som uppföljningsinstrument vid komplexa företagshälsovårdsinsatser som denna. Resultatet visade att trots att de enskilda rehabprocesserna innan bedömningen hade uppfattats stå nästan still, hade de nu stimulerats så att avgörande förändringar hade uppnåtts för 13 av de 18 bedömda. Sjukskrivningsgraden hade också minskat med i snitt 20 procentenheter. Av 104 givna åtgärdsförslag hade 81 i efterhand upplevts rimliga, 48 kunnat följas, 37 fungerat och 34 upplevts positivt. Rehabteamets insats hade huvudsakligen uppfattats positivt med ett snittbetyg på 4.24 på en skala från 1 (sämst) till 5 (bäst). Resultatet visade också att telefonintervjuer understödda av en intervjuguide var en fungerande metod för att utvärdera och förbättra en komplex tjänst som denna. Svaga punkter vid rehabteambedömningarna har av artikeluppfattaren uppfattats vara risken att inkräkta på andra aktörers revir, risken att den enskilde inte orkade ta initiativet trots att bedömningen gav ett gott underlag, samt att ett lyckat slutresultat också är mycket beroende av arbetsgivarens kompetens och intresse att utveckla sig i rehabiliteringsfrågor. Slutsatserna av utvärderingen var att vi kunde se att rehabteambedömningarna var ett bra sätt att stimulera rehabprocessen för de bedömda, samt att telefonintervjuerna fungerade bra som uppföljningsmetod för en komplex företagshälsovårdstjänst som denna. Metoden borde också kunna överföras till andra komplexa tjänster inom FHV.