Naturvårdsskötsel för skalbaggar i åtgärdsprogram knutna till asp, björk och tall

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Sammanfattning: Dagens skogsbruk har medfört att det råder utdöenderisk för många arter som lever i skogen. Skogen har gått från att ha varit flerskiktad och luckig till att domineras av enskiktade bestånd. Störningarna brand och skogsbete som förr formade skogen är idag mycket ovanliga i skogslandskap. Idag styrs skogen istället främst av trakthyggesbruket. Enligt FN konventionen om biologisk mångfald är Sverige skyldiga att bevara och skydda arter i landet. För att uppfylla kraven i konventionen har miljömål tagits fram. Det har även tagits fram åtgärdsprogram för hotade arter och strukturer som är viktiga för att behålla biodiversitet. SCA har bildat mångfaldsparker där stor hänsyn tas för naturvård och biologisk mångfald. Åtgärder har gjorts för att skapa strukturer och livsmiljöer för hotade arter i Sverige. Denna studie har studerat resultaten av dessa åtgärder med avseende på förekomst av skalbaggar och lämpliga substrat knutna till asp, björk och tall. Resultatet indikerar att naturvårdsåtgärderna har en effekt på förekomsten av hotade arter. Studien visar att brand ger bättre resultat än övriga åtgärder, då mycket lämpligt substrat skapats. Bränning av stående skog ger ett högre värde än hyggesbränning. Studien visar att det skapats mycket lämpligt substrat men också att det kan ta flera år efter en naturvårdsåtgärd är utförd innan lämpliga substrat bildats. Ett förslag på ytterligare åtgärder som kan utföras i parken har tagits fram för att gynna de arter som hittats men även för de arter som inte är hittade. Vi undersökte om det fanns ett samband mellan åtgärdsprogrammets arter och fokalarter. Vi hittade inget samband då materialet var för litet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)