Fältjägarens Fjällstation - relationen mellan människan, naturen och kulturen i fjällmiljö

Sammanfattning: I Sverige har vi en stark tradition av att upptäcka naturen genom vandring och friluftsliv. När betald semester infördes på 30-talet skapades billiga boendealternativ vid vandringslederna, som vandrarhem och fjällstugor. Men det är först på senare år med samhällets bekvämligheter och stillasittande jobb som vi rör oss och aktiverar kroppen allt mindre. Ett sätt att aktivera kroppen är den vanliga promenaden eller vandringen. Vandring kan vara allt från de stilla skogsvandringarna med fågelkvitter till de mer utmanande fjällvandringarna där målet är fjälltoppen. Att vandra på fjället mellan fjällstationer och fjällstugor är ett bra sätt att upptäcka naturen under några dagar men samtidigt få ner vikten på packningen. Det ger en möjlighet för alla människor att ta sig ut på fjället oavsett hur stor erfarenhet de har. Fjällstugor är en enklare boendeform, utan rinnande vatten och elektricitet. Fjällstationer har en högre standard än fjällstugor och kan även erbjuda bäddar till fler besökare samt tillagad mat. Detta projekt undersöker hur en existerande fjällstuga (Fältjägaren) kan omvandlas till en fjällstation och hur detta kommer påverka bland annat vandrarna, naturen och kulturen i området. Det viktiga blir att hitta en balans mellan att erbjuda bekvämlighet och säkerhet till vandrarna på fjället samtidigt som man påverkar naturen så lite som möjligt på ett negativt sätt. En fjällstation vid Fältjägaren hade därför tjänat flera syften, dels genom att avlasta de övriga fjällstationerna, dels genom att agera mer lättillgänglig startpunkt för vandrare (via skidorten Ramundberget), men även genom att sprida ut vandrarna mer i fjället så de inte trängs ihop på några enstaka fjällstationer. Genom att sprida ut människor som vandrar på flera olika vandringsleder från olika fjällstationer, kommer fler kunna ge sig ut och vandra utan att naturen tar lika mycket skada. Under projektets gång har jag undersökt omgivningens påverkan på arkitekturen, dels utifrån hur det extrema klimatet påverkar utformningen men även hur den samiska kulturen påverkar tankesättet. I närheten av Fältjägarens Fjällstation finns ett renskötselområde och 18 kilometer sydost om fjällstation ligger Mittådalens Sameby. Platsen är avlägsen och svåråtkomlig vilket gör att jag även måste tänka på transport och logistik av material vid både byggandet samt när byggnaden används i framtiden. Jag har också undersökt hur användarna (vandrarna) önskar att en fjällstation ska utformas med hjälp av en enkät. Hur kan jag som arkitekt balansera användarnas önskemål mot den negativa påverkan på naturen?