Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar : - hinder eller möjlighet i skolan?

Detta är en Kandidat-uppsats från Umeå universitet/Pedagogiska institutionen

Sammanfattning: Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är idag lättare att diagnostisera och det är vanligare att barn och ungdomar i skolan vet om att de lever med en diagnos som till exempel Attention deficit hyperactivity disorder (mer känt som ADHD), eller Aspergers syndrom. Trots att dessa diagnoser blir allt vanligare, finns det ett ökat behov för kunskapen om dem. Syftet med denna uppsats var att studera barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och framförallt studera deras liv i skolmiljö. Att få mer förståelse för hur barn och ungdomar har upplevt skolan och relationen till sina lärare, men även hur de upplevt de hinder och möjligheter deras neuropsykiatriska funktionsnedsättning medfört var i fokus. Metoden i denna studie var semistrukturerade intervjuer med 6 ungdomar, deras föräldrar och lärare. Frågorna har handlat om hur ungdomarna sett på diagnosen, livet med den och även hur de klarat av skolgången med sin funktionsnedsättning. Resultatet visar att lärare behöver mer utbildning när det kommer till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Studien visar att barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har lättare att lära sig om de får göra praktiska saker. Att ta in mer praktiska moment i undervisningen skulle kunna förenkla för många av dessa barn och ungdomar. Informanterna har varit eniga om att kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar överlag är för låg. Familjen är en viktig del i ett barns säkerhet, men det betyder att föräldrar och syskon måste få veta hur de ska bemöta ett barn som lever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det är inte enbart i skolan kunskapen bör vara hög.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)