Informationsöverföring till energisimulering : En utvärderande studie av metoder för informationsöverföring från BIM-program till energisimuleringsprogram

Sammanfattning: Detta arbete ämnar att undersöka vilka metoder som används i Sverige förinformationsöverföring från modellering- till energisimuleringsprogram. Utifrån identifierademetoder konstaterades för- och nackdelar med respektive metod som fungerade som underlagtill förslag av utvecklingsmöjligheter. Problemet som uppstår vid informationsöverföring från BIM-modeller till energimodeller är att det sker informationsförluster som sedan måste matas in manuellt i energisimuleringsprogrammet. Detta manuella arbete blir tidskrävande och kostsamt vilket medför att färre energisimuleringar utförs. Slutsatserna av studien ska bidra till att främja en energieffektiv modelleringsprocess och därmed minska bygg- och fastighetsindustrins energianvändning. Studien initierades med en litteraturstudie för att få en större förståelse för informationsöverföring. Därefter bestod forskningsmetoden främst av en semistrukturerad intervjustudie där fem företag intervjuades. De intervjuade respondenterna bestod av energispecialister och besvarade frågor som utgick från en intervjuguide. Utöver intervjustudien utfördes ytterligare en litteraturstudie för att få ett mer utförligt resultat. Resultaten av intervjustudien visade att samtliga respondenter arbetar med energisimuleringsprogrammet IDA ICE, och att den vanligaste metoden för informationsöverföring var med DWG-filer. Denna metod importerar endast en planritning som används som en mall för att modellera byggnaden i IDA ICE. Fördelarna med metoden är att energiexperten lär känna byggnaden och kan identifiera dess styrkor samt svagheter utifrån ett energiperspektiv. Nackdelarna är att metoden kräver mycket tidskrävande manuellt arbete som dessutom ökar risken att det blir fel på grund av den mänskliga faktorn. Metoden med DWG-import är ett separerat arbetssätt som motverkar automation och samarbete mellan olika discipliner. En annan identifierad metod för informationsöverföring till IDA ICE är med IFC-filer. Metoden importerar geometrisk data och orientering till IDA ICE. Vidare visar litteraturstudien att även en semiautomatisk import av termiska zoner kan uppnås. För att geometrisk data och termiska zoner ska kunna importeras korrekt till IDA ICE krävs det att den ursprungliga BIM-modellen upprättas dels så att IFC-filen kan läsa BIM-modellen och dels så att IDA ICE kan läsa IFC-filen. Nackdelarna med IFC-importer är att energimodellen måste kontrolleras så att den stämmer överens med den ursprungliga BIM-modellen och det kan bli tidskrävande om det är många fel i IFC-filen. Om IFC-filen innehåller alltför många fel finns det en risk att ingen information kan importeras till IDA ICE, vilket betyder att DWG-import måste användas istället. Speckle är en metod som är i en tidig utvecklingsfas. Speckle möjliggör att information kan överföras mellan program utan användningen av ett filformat. Däremot stödjer inte IDA ICE en direkt dataström med Speckle utan det krävs några mellansteg för att få informationsöverföringen att fungera. Slutsatsen för arbetet är att DWG-import bör bytas ut mot IFC-import eftersom det kan spara tid, sänka kostnader och möjliggöra fler energisimuleringar. För att en IFC-import ska fungera måste arkitekten modellera och exportera filen på ett visst sätt från BIM-programmet. Ett upprättande av en manual för hur arkitekten ska modellera och exportera kan vara en lösning till detta problem. Det föreslås att EQUA utvecklar en arkitektmanual eftersom de har mest kunskap om vad som krävs för att en IFC ska kunna importeras till IDA ICE.