Systematisk sammanställning av större geoenergianläggningar i Sverige

Sammanfattning: En sammanställning av större geoenergianläggningar i Sverige har i samband med detta arbete gjorts. Arton anläggningar med bergvärme, borrhålslager, högtemperaturlager samt akfiverlager ingår i denna. Utifrån information om dessa anläggningars drift har rekommendationer för mätpunkter getts för att bättre säkra mätning och driftuppföljning. Geoenergi är Sveriges tredje största förnybara energikälla. Lagrad solenergi hämtas från mark, berg, sjö- och grundvatten genom ett kollektorsystem med cirkulerande köldbärarvätska. Det går att utvinna både värmeenergi och kylenergi ur dessa system. Anläggningar dimensioneras redan på planeringsstadiet för att systemet ska vara i balans. Exempelvis minskar anläggningens effektivitet vid ett för stort uttag av bergvärme, då berget får sänkt temperatur. Vanligtvis används värmepump eller kylmaskin för att höja, respektive sänka temperaturen innan energin levereras till aktuell fastighet. Det går emellertid även att utvinna frivärme och frikyla genom att enbart använda sig av cirkulationssystem. En geoenergianläggning är sällan dimensionerad för att täcka fastighetens totala värmebehov. Vid behov köps därför spetsvärme från annan energikälla in. Det behövs även elenergi för drift av värmepump och kylmaskin. Hur effektivt ett geoenergisystem är ges av energifaktorn. Denna faktor anger hur många delar energi som levereras av systemet för varje del inköpt elenergi. Större fastigheter som spenderar stora summor på både uppvärmning och komfortkyla kan, trots höga investeringskostnader, spara mycket pengar genom att installera geoenergi. Anläggningar har lång livstid och litet behov av underhåll, dessutom är de ej skrymmande då större delen av anläggningen finns under jord. Vid inhämtning av uppgifter noterades att information sällan var samlad och lättillgänglig för fastighetsägaren. Systematisk insamling av data är nödvändig för att underlätta utvärdering av en geoenergianläggning. Med ett detaljerat dataunderlag kan möjliga åtgärder för effektivisering och maximering av anläggningens potential identifieras.