Tryggare, gladare, friskare och smartare : En mix metod studie om psykisk hälsa i gymnasiet

Sammanfattning: Mot bakgrunden av att ungdomar mår psykiskt allt sämre som hindrar skolarbete och vardagsliv var studiens syfte att göra en triangulering mellan vad som står i skoldokument om insatser för att förebygga, främja och stärka elevers psykiska hälsa och hur elever upplever sin psykiska hälsa för att kunna förbättra insatserna utifrån elevernas erfarenheter. Urvalsgruppen var gymnasieelever i årskurs 2-3. Frågeställningarna gällde hur skolans pedagogiska insatser såg ut beträffande elevers psykiska hälsa och hur frekventa elevernas erfarenheter var av problemgrupperna psykosomatiska besvär, depressiva symptom, kränkningar, mobbning och diskriminering, identitetsproblem utifrån kroppsuppfattning samt problem med lärarsupport samt hur framstod förhållandet vid en jämförelse mellan resultaten. För att bättre kunna anpassa insatserna på ett meningsskapande sätt för elevernas psykiska hälsa utifrån eleverna, situation och kontext kan studien ge kunskaper om behovet av diskussion och kartläggning för bättre insikter om elevernas problem, känslor och behov av pedagogiska insatser för psykisk hälsa. Genom mix metod kombinerades kvalitativ innehållsanalys av text i skolans dokument med kvantitativ metod utifrån deskriptiv statistik grundad på elevernas enkätsvar om självupplevda problem. Resultaten visade att de pedagogiska insatserna var olika handlingar, förhållningssätt och rekommendationer. Erfarenheter fanns i samtliga problemgrupper med olika frekvens. Flickor var mer drabbade än pojkar. Majoriteten av eleverna upplevde stress, koncentrations- och sömnsvårigheter och många hade känt nedstämdhet samt igångsättningssvårigheter. Kränkningar, mobbning och diskriminering var begränsade och ingen kände sig diskriminerad på grund av handikapp eller sexuell läggning. Triangulering av resultaten i övriga problemgrupper kunde tyda på en diskrepans mellan de pedagogiska insatserna och elevernas erfarenheter. Slutsatsen var att jämförelsen tydde på en kunskapslucka rörande lärarsupport och behov av att beakta könsskillnader för rätta insatser samt att skolor behöver testa kunskapen om sina elevers olika problem för att få en helhetsbild som kan visa att resurserna används rätt efter elevernas behov och problemfrekvens. Studien har genererat teorin att en satsning på att öka förmågan till kommunikation och empati genom att höja mental och emotionell medvetenhet skulle förbättra möjligheterna till elevers psykiska hälsa för en långsiktig hållbar utveckling.