Glasbarns upplevelser : En narrativ analys om vuxnas berättelser om deras uppväxt med ett sjukt eller funktionsnedsatt syskon

Detta är en Kandidat-uppsats från Jönköping University/HHJ, Avdelningen för socialt arbete

Sammanfattning: Genom narrativ analys av fyra berättelser undersöker denna studie så kallade glasbarns levda erfarenheter av deras uppväxt med deras syskon. Syftet med studien är att vidga förståelsen av hur barn påverkas av att växa upp med ett syskon med omfattande vårdbehov orsakat av funktionsnedsättning eller sjukdom. Den narrativa analysen har skett i tre steg: 1) enskild analys av var berättelse; 2) identifiering av huvudnarrativ, och 3) analys av huvudnarrativ. Den narrativa analysen grundade sig framför allt i poststrukturalistisk narrativ teori, men med en antagen utgångspunkt i socialkonstruktivism.  Analysprocessen resulterade i två huvudnarrativ: normalisering och internalisering av sociala roller. Dessa huvudnarrativ kunde sedan brytas ned i underteman som skildrar narrativens komplexitet och nyans. Under normalisering identifierades undertemana: normalisera för samhället; vem hade personen kunnat vara?, och; att passa in i det normativa. Narrativet om internalisering av sociala roller kunder brytas ned i undertemana: att navigera tilldelade sociala roller; att känna ansvar och skuld, och; svårighet med att skapa egen identitet. Slutsatser som dras är att glasbarn har en tudelad relation till normer och normalisering och att tilldelade sociala roller tillsammans med förväntningar, skuld och ansvar hämmar deras förmåga till identitetsskapande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)