Pergamentsundersökningen : Arbetet med de medeltida pergamentsomslagen 1930- 1984

Sammanfattning: I denna uppsats undersöks arbetet med att identifiera och registrera de pergamentsomslag som finns bevarade i våra statliga arkiv kring räkenskapshandlingar från 1500- 1600-talet. Omslagen i pergament är däremot äldre, 1000- 1500-tal, och tagna ur böcker som vanligen härstammade från katolska kloster och landskyrkor. Syftet är att undersöka det identifieringsarbete som utfördes mellan 1930-1984 av antikvarien och historikern Toni Schmid och antikvarien Oloph Odenius. Arbetet kantades av många utmaningar. Frågorna är ställda för att synliggöra vilka utmaningar som uppkom när de sköra pergamenten skulle identifieras. Hur diskuterade Riksarkivet och de som arbetade med omslagen om dessa skulle tas av räkenskaperna? I vilket skick befann sig pergamenten och utfördes det någon konservering i samband med undersökningsarbetet? Återköptes pergament som hamnat i privata samlingar? Vad får vi för bild av arbetsvillkoren och arbetsmiljön och vilka andra utmaningar och förhinder kunde uppstå i samband med arbetet? Den metod som används är en kvalitativ innehållsanalys där materialet kategoriseras och tolkas för att besvara frågorna. Materialet som används är ämbetsarkivet efter Schmid och Odenius. Det är inte förtecknat eller digitaliserat och finns på Riksarkivet i Marieberg i Stockholm. Det består mestadels av korrespondens och annat skriftligt material som tillkommit i arbetet med pergamenten. Arbetet med identifieringen och registreringen av pergamenten kan delas in i två perioder. Den första perioden påbörjades 1930 med en kortkatalog, den så kallade CCM, och sträckte sig till 1984. Den andra perioden, MPO, påbörjades under 90-tal och avslutades slutligen 2004. I denna uppsats undersöks enbart den första perioden och resultatet visar att de fanns två intressenter där den ena sidan med Riksarkivet i spetsen, värnade om räkenskapshandlingarna och ville behålla omslagen kring dessa. Den andra parten ville ta av omslagen för att bättre kunna identifiera och bevara dem. Till de senare kan de kanske främst nämnas de två som antikvarierna Toni Schmid och Oloph Odenius som utförde de främsta arbetet med pergamentsundersökningen. De fick ofta utöva sitt arbete i en viss motvind då arbetet krävde mycket resurser i form av personal och ekonomi. Ofta fick de bidra själva ekonomiskt i arbetsprocessen, de fick även offra mycket av sin fritid för att kunna utöka sin förståelse av pergamentens kontext. Det sköra pergamenten krävde varsamhet och arbetsprocessen försvårades naturligtvis av att de två intressenterna ofta krockade med varandra. Under den här tiden verkade de inte utförts någon större och utförlig konservering av materialet. Detta berodde på, enligt vad som kan utläsas av materialet, att det rådde brist på konservatorer eller att andra handlingar prioriterades. Resultaten visar också att ytterligare omslag inköptes vid bokauktioner när sådana såldes ut.