Kvinnors autonomi - då och nu - En analys av rättsutvecklingen och synen på surrogatskap och abort

Sammanfattning: Surrogatskap är en aktuell och omdebatterad fråga. Varken altruistiska eller kommersiella surrogatskap är tillåtna i Sverige. Surrogatskap är en relativt ny företeelse och diskuterades för första gången på 1980-talet i riksdagen. Till en början var de flesta partier restriktivt inställda och talade om surrogatskap som en främmande och osedlig företeelse. Med åren öppnades det dock upp för en diskussion i riksdagen. I SOU 2016:11 undersöktes möjligheten till surrogatskap i Sverige. Utredningen kom fram till att kommersiella surrogatskap inte kunde anses etiskt godtagbara och därför undersöktes enbart altruistiska surrogatskap. De vägde för- och nackdelar. Utredningen kom slutligen fram till att altruistiska surrogatskap kunde anses som etiskt godtagbart om kvinnan ställde upp frivilligt. Det fanns dock en stor rädsla för att kvinnans frivillighet inte kunde garanteras. Främst ansågs risken stor för att hon skulle få påtryckningar från omgivningen och därmed känna sig tvingad. Surrogatskap skulle därmed inte tillåtas i Sverige, varken på kommersiella eller altruistiska grunder. Den allmänna debatten har gett upphov till i stor del samma argumentation. De som är för surrogatskap är mestadels liberala aktörer och de menar att ett tillåtande skulle säkra kvinnans självbestämmanderätt. Motståndarna, framförallt feminister och socialdemokrater samt vänsterpartister, menar att surrogatskap innebär människohandel och en exploatering av kvinnor. Framförallt befaras också kvinnans frivillighet inte kunna garanteras. Abortfrågan var som mest aktuell från 1930-talet till en bit in på 1970-talet. Under perioden förändrades lagstiftningen och gick från en restriktiv reglering till en liberalare abortlag som tillät fri abort. De som var för fri abort argumenterade för kvinnors självbestämmanderätt. Motståndarna till fri abort befarade att kvinnan kunde vara påverkad av graviditetsdepression och därmed inte vara tillräckligt klartänkt. De menade också att kvinnan skulle kunna påverkas av den tilltänkta fadern eller att hon skulle ångra beslutet i efterhand. 1974 infördes fri abort efter en lång debatt i riksdagen. Debatten om surrogatskap påminner om den om fri abort. Argumentationen tar i båda fall syfte på att kvinnan borde ha självbestämmanderätt alternativt inte skulle vara tillräckligt klartänkt. Argumenten talar för att skyddsobjekten har förändrats. Från samhället till individens självbestämmanderätt som främsta skyddsobjekt. Idag är det istället risken att kvinnan skulle påverkas av maktförhållanden och strukturer samt en vilja att skydda kvinnan som är primärt. Argumentationen springer ur en syn på kvinnan som oförmögen att ta beslut samt att värna om sig själv och mynnar ut i ett förmyndarskap över kvinnan.