Sökande efter nedslagskratrar i Sverige, med fokus på avtryck i berggrunden

Sammanfattning: Sökandet efter nedslagskratrar har fått mycket uppmärksamhet sedan 1960 talet och flertalet kratrar över hela jorden har bekräftats sedan dess. Likaså har många strukturer i berggrunden utan känt ursprung uppmärksammats och föreslagits som möjliga nedslagsstrukturer. I Sverige finns ungefär 40 föreslagna potentiella nedslagskratrar. I denna kandidatuppsats studeras elva av dessa; Björkö, Vara, Unden, Kattfjorden, Järna, Båven, Ledfat, Burträsket, Sautusjärvi, Dobblon och Lycksele. Detta görs i syfte att bedöma vilka som är mest troliga att vara verkliga nedslagskratrar. Bedömningen baseras på litteraturstudier och studier av berggrundskartor och geofysiska kartor för respektive struktur. Vissa av strukturerna (ex Vara, Unden och Båven) har knappt beskrivits alls i tidigare litteratur. Därför ifrågasätts att strukturerna klassas som potentiella nedslagskratrar. På grund av detta föreslås det vara lämpligare att i framtida studier utvärdera hur troligt det är att strukturerna är potentiella nedslagskratrar snarare än verkliga nedslagskratrar. Avsaknaden av tidigare litteratur om vissa strukturer kan även tänkas ha påverkat bedömningen som gjorts i detta kandidatarbete. Det är därför möjligt att framtida studier ger en mer rättvis bedömning. I detta kandidatarbete bedöms Dobblon, Ledfat och Björkö att vara mer troliga verkliga nedslagskratrar än de andra strukturerna. Bedömningen görs eftersom dessa påvisar flera spår av nedslag än de andra strukturerna. Tidigare litteratur föreslår även att det förekommer både nedslagsbreccia och kraterfyllnadssediment i Dobblon, Ledfat och Björkö. Däremot föreslår tidigare litteratur även att plana deformationsstrukturer (PDFs) finns i tunnslip från Dobblon. Därför bedöms Dobblon vara allra mest trolig av de elva strukturerna att vara en verklig nedslagskrater.