Effekt av två tandrengöringsprodukter i textil till hund

Detta är en Kandidat-uppsats från SLU/Dept. of Clinical Sciences

Sammanfattning: Den vanligaste sjukdomen hos hundar är parodontit där 44 - 100 % av populationen är drabbad. Det första steget mot parodontit är plackbildning på tänderna. Plack består av bakterier och kan orsaka gingivit. Om inte placken avlägsnas från tandytan omvandlas den successivt till tandsten. Plack tillsammans med kroppens immunförsvar orsakar inflammation som kan bryta ner tandens stödjevävnader och leda till parodontit. Ett känt och fungerande sätt att få bort plack från tänderna är tandborstning. Djurägare upplever det ofta svårt att borsta tänderna på sin hund med en tandborste. Det finns dock andra alternativ på marknaden men som inte är vetenskapligt testade. I denna studie undersöktes två olika textilprodukter avsedda för tandrengöring, en handske i nylon och en fingertuta i mikrofiber. Produkterna utvärderades för effekt mot gingivit, plack och tandsten. Under studien bedömdes även stressnivå enligt Fear, Anxiety and Stress Scale (FAS) för att se om stressnivån i samband med tandrengöring minskade vid daglig användning. I den här experimentella studien användes 18 undervisningshundar från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Av dessa 18 hundar ingick sju stycken i kontrollgruppen medan 11 hundar behandlades med tandrengöring i 35 dagar. Den buccala sidan av tänderna rengjordes en gång dagligen av båda produkterna på samtliga hundar. På hälften av hundarna användes handsken på höger sida och fingertutan på vänster sida av munnen och tvärtom på resterande. En blindad veterinär, som är doktorand i odontologi på hund och katt, gjorde två bedömningar av alla hundar utan sedering eller anestesi. En bedömning utfördes innan tandrengöring påbörjats och en till bedömning gjordes efter 35 dagar. Gingivit, plack och tandsten bedömdes enligt olika index. Vid två tillfällen färgades hundarnas tänder för att synliggöra om produkterna tog bort plack samt om de kom åt mellan tänderna. Bilder togs på hundarnas tänder vid båda bedömningarna och färgningstillfällena. Alla hundar hade plack vid första bedömningen. Vid andra bedömningen, efter 35 dagars tandrengöring, hade ingen hund som behandlats med tandrengöring plack. Vid jämförelse av gingivit före och efter behandling visades en signifikant förbättring för både handsken (p=0,027) och fingertutan (p=0,008). Resultatet av färgningen efter analys av bilderna visade att alla hade mindre plack efter tandrengöring. Minskningen av FAS-nivån var signifikant (p<0,005) vilket tyder på att hundarna vande sig vid behandlingen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)