FYSISKT STRIDSVÄRDE BLAND VÄRNPLIKTIGA PÅ NORRBOTTENS FLYGFLOTTILJ : En tvärsnittsstudie med utgångspunkt i Army Combat Fitness Test

Sammanfattning: Bakgrund & syfte: Europa befinner sig sedan femton månader tillbaka i en förändrad säkerhetspolitisk verklighet. Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina, som katalyserade Sveriges medlemsansökan till försvarsalliansen NATO, får mänsklig och teknisk beredskap på landets regementen betydligt större betydelse i internationell kontext de kommande åren. Studiens primära syfte är att utvärdera det fysiska stridsvärdet hos värnpliktskullen 2022/2023 på Norrbottens Flygflottilj i relation till nuvarande gränsvärden för Army Combat Fitness Test (ACFT), ett batteri som tillämpas regelbundet i US-amerikanska armén, och belysa eventuella skillnader mellan befattningsutbildningarna flygbassäkerhet, flygunderhåll, markunderhåll och sjukvård. Det sekundära syftet är att undersöka i vilken utsträckning kroppssammansättning korrelerar med fysisk prestation inom urvalsgruppen. Metod: Tvärsnittsstudie med 24 värnpliktiga, där 15 män och 9 kvinnor genomförde en bioimpedansmätning och ACFT innehållande sex delmoment som syftar till att mäta soldatens förmåga att utföra skarpa tjänsterelaterade uppgifter. Potentiella skillnader mellan prestationen på gruppnivå undersöktes medels ANOVA; en korrelationsanalys med variablerna relativ fettmassa, BMI, relativ och absolut muskelmassa genererade värden för samband med uppnådda totalpoäng. Resultat: Av studiens 24 deltagare presterade 22 över gränsen för hög fysisk kravprofil, med en testdeltagare under gränsen för godkänt och ytterligare en inom spannet för betydande fysisk kravprofil. Uppnådda totalpoäng visade varierande resultat mellan befattningsutbildningarna, dock utan att ANOVA visade någon signifikant skillnad. Korrelationsanalysen visade på svaga värden för samtliga variabler kopplade till kroppskomposition för samband med prestation i testbatteriet. Slutsats: Baserat på populationen i denna studie visar svenska värnpliktiga på ett högt stridsvärde och får anses fysiskt likvärdiga i internationellt sammanhang, vilket är lovande för en integration i NATOs strukturer. Dock behövs studier i större skala för att dra några generella slutsatser kring beredskap på svenska förband då detta arbete är begränsat till ett regemente i Norrbotten.