Lönetransparensdirektivet – är det nu vi får jämställda löner? En analys av lönetransparensdirektivet och dess potentiella påverkan på det svenska rättsläget om könsrelaterad lönediskriminering

Sammanfattning: Könsrelaterade löneskillnader har försökt bekämpas på EU-nivå genom likalöneprincipen som stadgas i artikel 157 FEUF och är konkretiserad i Recastdirektivet. Bestämmelserna verkar inte vara tillräckliga för att eliminera problemet. Utöver lönediskrimineringsförbud, har arbetsgivare i Sverige en skyldighet att arbeta med aktiva åtgärder. Trots att löneskillnader minskat på den svenska arbetsmarknaden uppgår lönegapet mellan könen till 9,9%, varav en växande del är oförklarad. Genom lönetransparensdirektivet har EU tagit initiativ för att säkerställa efterlevnaden av likalöneprincipen samt försöka motverka de oförklarade löneskillnaderna. Uppsatsens syfte är att synliggöra de potentiella effekterna av lönetransparensdirektivet i svensk rätt, samt undersöka om direktivets införande kan hjälpa att motverka könsrelaterad lönediskriminering i Sverige. Vår ambition är att bidra med en tydlig bild av hur lönediskriminering på grund av kön hanteras i nuvarande svensk rätt, samtidigt som vi eftersträvar att ge en gedigen tolkning av direktivet. Insynen kan tänkas medföra begränsade positiva effekter i svensk rätt. Sverige har redan liknande processer i arbetet med lönekartläggning. Uppsatsen skapar också insikt över vilka mekanismer som negativt kan påverka jämställda löner på den svenska arbetsmarknaden. Den svenska modellen är en viktig utmaning som identifierats.