Kostnader i gränslandet - Om rättegångskostnader enligt ärendelagen

Sammanfattning: Uppsatsen syftar till att utreda möjligheterna att få rättegångskostnader ersatta utifrån ärendelagen. Uppsatsen tillämpar en kritisk rättsdogmatisk metod. Ärendelagen tillämpas på handläggningen av ärenden i allmän domstol där inte rättegångsbalken tillämpas. Ärendelagens tillkomst berodde till stor del på ett behov av en mer flexibel processlag än rättegångsbalken. Ärendelagen har gått från att framför allt tillämpas på frivillig rättsvård med en part, till att allt-mer tillämpas på tvåpartsärenden. Ärendelagen befinner sig i gränslandet mel-lan förvaltningsprocesslagen och rättegångsbalken. I rättegångsbalken är hu-vudprincipen gällande rättegångskostnader full kostnadstäckning, vilket inne-bär att förlorande part är skyldig att ersätta vinnande parts rättegångskostnad. I förvaltningsprocessen är huvudregeln kvittningsprincipen, vilket innebär att var part får stå för sina egna rättegångskostnader. För ärendelagen har detta länge inneburit att möjligheterna att få sina rättegångskostnader ersatta har berott på ärendets likheter med antingen förvaltningsprocess eller tvistemål. I ärenden med två enskilda parter finns möjligheter att tillämpa 18 kap. RB:s kostnadsfördelningsregler. Tillämpningen är dock beroende på en bedömning som görs utifrån praxis från 1979 som behandlade den äldre ärendelagen. Bedömningen utgår från en jämförelse med den typiska handläggningen av tvistemål. Hur denna bedömning ska göras är dock inte helt klart. Länge fanns det inte någon möjlighet att få rättegångskostnader ersatta i ärenden med all-män part. Efter att Europadomstolen uttalat att detta kunde strida mot rätten till rättvis rättegång skapade HD en ny möjlighet att besluta om ersättning för rättegångskostnader baserat på regeringsformen. Detta har skapat en ordning där rättegångskostnader beslutas baserat på olika lagar och bedömningar, be-roende på partsställningen i ärendet. Mycket av den praxis som utvecklats på området har i grunden gällt överkla-gade utmätningar. Detta tycks vara en konsekvens av att ärendelagens kost-nadsregler tillämpades på utmätningsärendena utan att följderna utreddes.