Vem riktar sig matten åt? : En innehållsanalys av två matematikläroböckers kontext för yrkesprogrammet Barn och Fritid.

Sammanfattning: Undervisningens utgångspunkt ligger mestadels i hur matematikläromedel är uppbyggda och på grund av detta styrs matematikundervisningen i stora drag utav läroböcker. Även om skolorna själva bestämmer vilka läroböcker som ska köpas in används böckerna för både planering och utformning av undervisningen. Uppgifter ur böckerna tas oftast som exempel vid genomgångar och elever räknar bara på i boken för att följa och bli färdiga med lärarens planering. Men hur mycket kontext innehåller dessa uppgifter i läroböckerna och ger de eleverna ett kontextbaserat och varierande innehåll? Arbetets fokus ligger på kontexten inom Barn- och Fritidsprogrammet och undersöker andelen av uppgifter i två läroböcker som är yrkesförberedande för detta program. För att kunna undersöka detta används det både en kvantitativ analys, där det beräknas ett medelvärde, och en kvalitativ innehållsanalys som är mer djupgående i uppgifternas innehåll och förklarar varför en viss uppgift räknas in i en viss kontextkategori. Resultatet av studien visar att undersökningen av två matematikläroböcker för yrkesprogramskursen 1a innehåller mellan ungefär 38% till 48% kontextlösa uppgifter, med det menas rent aritmetiska uppgifter, och till ungefär 10% kontextbaserade yrkesuppgifter som kan appliceras på elevernas yrkesliv, varav 4% till 5% motsvarar elevers programval, Barn och Fritid. Läroböckerna innehåller även en variation av kontextuppgifter i olika utsträckningar, från ungefär 0% till 20%, för olika kategorier. Slutsatsen av denna studie är att lärare inte borde utgår från boken som sin undervisningsplanering och huvudsakliga användning i undervisningen. Istället kan undervisningen präglas av variation. Med det menas att läroboken inte är undervisningens utgångspunkt och istället ses mer som ett redskap som kan användas men med försiktighet och omtanke till att ge eleverna uppgifter med vardaglig kontext.