PÅ SPANING EFTER STATEN: Mot en demystifiering av staten i förståelsen av samhället

Sammanfattning: Syfte: Uppsatsen syfte är att besvara hur det marxistiska statsteoretiska forskningsfältet kan generera perspektiv som berikar vår samtida förståelse av samhället. Teori: Studiens teoretiska ambition och gärning är situerad i den marxistiskt sprungna tanketradition som befattar sig med staten och i synnerhet statsmakt. Därmed tjänar en beskrivning av det statsteoretiska fältet inom den marxistiska tanketraditionen som både en teoretisk bakgrund och referensram. I denna ingår arbeten av Marx, Engels, Gramsci, Althusser, Horkheimer, Poulantzas och slutligen Bob Jessop som med en ambition om syntes utvecklat den strategisk-relationella ansatsen (SRA). Metod: Kritisk realism, kritisk teori, strategisk-relationell analys, abduktion. Resultat: Det marxistiska statsteoretiska forskningsfältet kan, genom att ge upphov till en strategisk-relationell förståelse av staten, generera perspektiv som berikar samtida förståelser av samhället. Genom att knyta teori till det svenska nulägets historiska kontext, presenterar studien konkreta exempel och konceptuella specificeringar, som kan användas inom kritiska samtida förståelser av samhället. Dels sker detta genom hur upplösandet av politiska och ideologiska kategoriers relevans, synliggör hur flera motstridiga intressen kan närvara inom exempelvis fackförbund och politiska partier. Samhällsintressens ideologisk-strategiska utnyttjande av denna potential sammanfattar jag i konceptet ineffektiva kategorier. Studien understryker också genom konkreta exempel, vikten av att skilja på generativa mekanismers specificitet och studerade sociotemporala förhållandens specificitet. Den för kapitalistiska samhällen specifika separationen av konflikter som rör den ekonomiska och politiska sfären, har fått en synnerligen specifik form i Sverige karaktäriserad av djupt institutionaliserade mönster av centralisering, hög organisationsgrad och det hegemoniska sammanlänkandet av samhällsintressen, genom en idé om gemensamt ansvar för tillväxt och välfärd. För att beskriva denna specifika form av separation har jag presenterat konceptet korporativ fetischism.