Efterlevandes hälsa samt erfarenheter av och behov av stöd efter att ha förlorat en nära anhörig i suicid

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige begick 1544 personer suicid under 2017, många av dessa var unga personer i åldersgruppen 15–29 och de flesta var män. Den efterlevande reagerar olika beroende på i vilket skede denne befinner sig i. Suicid orsakar för många efterlevande ett lidande, vilket påverkar hälsan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barn och vuxna efterlevandes hälsa samt erfarenheter av och behov av stöd efter att ha förlorat en nära anhörig i suicid. Metod: I denna deskriptiva litteraturöversikt användes 14 vetenskapliga originalartiklar av kvalitativ och kvantitativ metod från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades utefter föreliggande studies syfte och resultat genererade tre kategorier med sju underkategorier. Resultat: Vänner och familj var den största källan till stöd. Stödgrupper med efterlevande ansågs värdefullt. Erfarenheter av vårdens insatser var varierande och överlag sågs en önskan om att vården skulle bli bättre på att initiera kontakt med den efterlevande. Internetforum utgjorde ett värdefullt stöd men trots detta var erfarenheterna både positiva och negativa. Efterlevande barn uppgav att de kände sig som en bortglömd patientgrupp både i hemmet och av vården. Det visade sig vidare att både den fysiska och psykiska hälsan påverkades hos den efterlevande efter suicid. Slutsats: Suicid kan orsaka stort lidande och ha en påverkan på den efterlevandes hälsa. Många efterlevande önskade mer stöd från vården och att vården skulle bli bättre på att uppmärksamma och erbjuda hjälp. Det sågs att många efterlevande har ett ökat behov av stöd efter suicid. Vidare forskning kring de efterlevandes erfarenheter är önskvärt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)