Att leva med venösa bensår : - En litteraturöversikt

Sammanfattning: Bakgrund: Ungefär 2 procent av Sveriges befolkning har eller har haft venösa bensår och risken att drabbas ökar med åldern. Otillräcklig funktion i det venösa systemet orsakar sårbildning där behandling främst består av kompression och såromläggning. Hälso-och sjukvården kan frambringa lidande kring vård, liv och sjukdom vilket beskrivs enligt Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden är fördelaktigt. Patientgruppen återfinns i hela vårdkedjan och sjuksköterskan behöver därför förstå hur venösa bensår påverkar patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt av sammanställd aktuell forskning. 15 kvalitativa artiklar granskades enligt SBU´s (2022) granskningsmall för ”Bedömning av studier med kvalitativ metodik”. Analysen utfördes med Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med ett induktivt förhållningssätt. Resultat: Patienter redovisade kunskapsbrist med önskan om att få ytterligare information. Egna teorier uppkom kring bakomliggande orsak där missuppfattning av tillståndets innebörd upplevdes försätta livet i paus. Följsamhet till behandling påverkades av ekonomi men också av tvivel kring behandlingsmetoderna. Maktlöshet upplevdes kring beslutsfattande och synen på såransvarig kunde variera. Relationen till sjuksköterskan ansågs viktig där hänsyn togs till personen bakom såret. Hinder att utföra dagliga aktiviteter uppkom där rädsla för återfall blev en hämmande faktor. Social isolering blev följd av kroppskomplex och undvikande av omgivningens åsikter. Även känslor av nedstämdhet och ångest uppkom. Diskussion: Huvudfynden diskuteras utifrån omvårdnadsteori och vetenskapliga artiklar. Slutsats: Forskning behövs kring det förebyggande arbetet gällande venösa bensår samt hur omvårdnaden ska utföras för att patienternas hälsa, förståelse och följsamhet kan förbättras.