Value at risk, en jämförelse mellan svenska och danska statspapper

Sammanfattning: Valutasamarbetet i Europa har både blivit hyllat och kritiserat, fler och fler länder ansluter sig till EMU-samarbetet. Det finns olika anledningar till att länder väljer att ansluta sig till en valutaunion exempelvis för att underlätta handel, skapa ekonomisk trygghet eller minska växelkursvolatiliteten. I och med det instabila läget i EU- och EMU-länderna tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka huruvida value-at-risk påverkas positivt eller negativt beroende på val av valutaregim. Value at risk definieras som den maximala värdeminskningen för en portfölj eller tillgång under en viss tidsperiod. Value at risk har blivit ett alltmer populärt riskmått inom finansvärlden, speciellt efter de turbulenta åren i slutet av 2000-talet som framkallade krav på mer noggrann kalkylering av finansiella risker. Behovet av att mäta finansiell risk för länder, företag och privatpersoner har ökat de senaste åren och därför har value at risk som är ett riskmått som är relativt enkelt att använda blivit mycket populärt. Vi har kommit fram till att det är svårt att säga exakt hur valutasamarbetet påverkar value at risk då enskilda länders räntenivåer på statspapper inte bara påverkas av det ekonomiska läget utan även vilken monetär politik de respektive centralbankerna väljer att följa (www.riksbank.se). Det vi kan säga är att Danmark har generellt sätt haft en högre value at risk på sina statspapper jämfört med Sveriges motsvarighet. Vi kan även dra slutsatsen att ländernas value at risk följs åt i konjunktursvängningar.