Självkompakterande betong : Ytjämnhet utan efterbehandling

Sammanfattning: Betonggjutning är ett tungt moment inom byggproduktion och entreprenörer har länge använt betong med flyttillsats för att få en mer lättarbetad betong. Ändå har det krävts långa arbetspass och många tungarbetade moment. Efter lasernivellering, vibrering, slodning och glättning har man kunnat uppnå en yta som nästan är helt jämn. Dock ej så jämn att avjämningsmassa kunnat elimineras för att inte få sviktande parkett eller buktande plastmattor. Självkompakterande betong (SKB), eller vibreringsfri betong som man först kallade den, forskades fram på 80-talet i Japan och dök upp i Sverige i slutet på 90-talet. Det är en betong som innehåller en flyttillsats och en så kallad filler vars gemensamma egenskaper ger en betong som har bibehållen homogenitet samtidigt som den fyller ut formen och omsluter armering endast genom gravitationskraften. SKB är ca 10-15 % dyrare än traditionell betong men har motiverats med framförallt minskad produktionstid, färre betongarbetare och bättre arbetsmiljö. Eftersom SKB mer eller mindre är flytande så blir jämnheten mycket god. Erfarenhetsmässigt har ytorna blivit i det närmaste perfekta efter lasernivellering, slodning och torrslipning. Trots stora konstaterade arbetsmiljövinster och vetskapen om den goda ytjämnheten har AB Färdig Betong i Karlstad endast levererat SKB till 8 projekt sedan 1997. Examensarbetets syfte är att fastställa om SKB kan motiveras baserat på den goda ytjämnhet som kan uppnås redan efter gjutning jämfört med normalpresterande betong (NPB). Examensarbetet har utförts i samarbete med Skanska Sverige AB i Karlstad, som under våren 2006 genomförde två projekt med SKB. Mätningar av ytor med SKB gjordes på Färjstad i Karlstad och mätningar av referensytor med NPB gjordes i Karlstad med omnejd. Mätningarna kompletteras med intervjuer i form av erfarenhetsåterföring från dem som tillverkat, levererat, mottagit, gjutit och efterbehandlat betongtypen. De krav på ytjämnhet av platsgjuten betong som generellt tillämpas återfinns i Hus AMA 98 och definieras som buktighet, lutning och nivåskillnad. Resultaten från mätningarna bedömdes i enlighet med Hus AMA 98, därefter har betongtypernas mätvärden analyserats och jämförts. Utifrån resultaten har bland annat följande slutsatser kunnat konstateras: Självkompakterande betong kan vid rätt handhavande ge en yta som uppfyller kraven enligt Hus AMA’s krav för undergolv i klass B utan varken vibrering, slipning eller efterbehandling. Användandet av SKB i större bostadsprojekt skapar stora förutsättningar för lägre totalekonomi jämfört med användandet av NPB. Detta baseras huvudsakligen på minskat behov av arbetskraft vid gjutning och efterbehandling av den gjutna ytan. De bekräftade möjligheterna för förbättrad ytkvalitet redan efter gjutning kommer i framtiden innebära att fler entreprenörer väljer SKB.