Detektion av CD163-positiva celler i ledkapsel och ledvätska från häst

Sammanfattning: Den vanligaste orsaken till att hästägare söker veterinärvård i Sverige är skador och sjukdomar i hästens rörelseapparat. Den vanligaste prestationshämmande sjukdomen hos tävlingshästar är osteoartrit (OA). För att kunna häva sjukdomsförloppet vid OA krävs att en tidig detektion av sjukdomen görs, innan skadorna på leden har blivit irreversibla. Därför är det av yttersta vikt att hitta ett diagnostiskt hjälpmedel som förmår detektera OA i de tidigaste stadierna. Biomarkörer skulle kunna vara ett sådant hjälpmedel och cellytemolekylen CD163, som ses på M2 makrofagerna, tros vara en sådan markör för OA hos människa. Syftet med detta examensarbete var att med hjälp av immunocytokemi utveckla en metod för att undersöka förekomsten av CD163-positiva celler i ledvätska från häst. För detektion av CD163-positiva celler i ledvätska användes immunocytokemi och för detektion i ledkapsel användes immunohistokemi. Två olika antikroppar riktade mot humant CD163 testades och resultat från olika typer av fixering, förbehandling av preparaten och olika antikroppskoncentrationer utvärderades. Totalt ingick sju ledvätskeprover från sex hästar och en ledkapselbiopsi i studien, varav fem ledvätskeprover härrörde från artroskoperade hästleder där ledskadorna var makroskopiskt bedömda. CD163-positiva celler kunde påvisas med antikroppen från R&D Systems i såväl ledvätskeprover som ledkapsel. Bäst resultat för infärgning av celler erhölls efter formalinfixering och förbehandling med värmebad och en kommersiell ”antigenretrieval”-lösning. Förbehandling medförde att en lägre koncentration av antikroppen kunde användas och en tydlig infärgning av cellerna erhölls. Det låga antalet individer inkluderade i studien samt avsaknaden av prover från friska hästleder medförde att inga slutsatser beträffande antalet CD163-positiva celler i ledvätska vid olika typer av ledskador kunde utvärderas. Den framtagna metoden för påvisandet av CD163-positiva celler i ledvätskan möjliggör fortsatta studier för undersökning av förekomst av denna typ av celler vid olika typer av ledskador, och utvärdering av desamma som biomarkör för OA hos häst.