Har erfarenhet betydelse för påverkan på submaximal syreupptagningsförmåga, rörlighet och koncentrationsförmåga efter åtta veckors asthangayoga hos två friska individer? : -En single subject experimental design studie

Sammanfattning: Bakgrund: Yoga förklaras som ett tillstånd som förenar kroppen, själen och anden och fokuserar på harmoni och helhet i människan. Ashtanga är en kraftfull yogaform där förbestämda positioner knyts samman med hjälp av en återkommande rörelsesekvens, vinyasan. Yoga har visat ha effekt på psykiska förmågor såsom ökad koncentrationsförmåga, samt fysiska förmågor som ökad syreupptagningsförmåga och ledrörlighet. Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka hur ashtangayoga fyra dagar i veckan under åtta veckor påverkade koncentrationsförmåga, syreupptagningsförmåga och rörlighet hos två friska individer. Metod: Två kvinnor, 25 och 29 år gamla tränade under åtta veckor ashtangayoga fyra dagar i veckan. Studien genomfördes som en Single Subject Experimental Design (SSED). Tre baslinjemätningar utfördes innan interventionsperioden, liksom vid avslutad intervention. Under interventionen utfördes mätningar var femte dag, totalt elva stycken. De mätinstrument som användes var Trail making test A och B, Åstrands cykelergometertest, Sit and reach test och Nose to malleol test. Resultat: Både försöksperson A och försöksperson B fick signifikant bättre resultat i trail making test A och B. Försöksperson B fick även signifikant förbättring i sit and reach test och en signifikant ökad rörlighet i höger ben i nose to malleol test. Konklusion: Yoga verkar påverka rörligheten signifikant hos en ovan, men inte en van utövare. Vad gäller kondition och koncentrationsförmåga verkar inte yogaträning innebära någon signifikant skillnad i effekt på en van respektive ovan person. Vidare studier för att bestämma yogas effekter i dessa förmågor behövs dock då resultaten i denna studie är av bristande signifikans.