Personlig integritet i arbetslivet : Arbetsgivarens möjlighet till kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning

Sammanfattning: Sammanfattning Skyddet för arbetstagarens personliga integritet är ett aktuellt ämne där teknikutvecklingen ger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. Därmed äventyras skyddet för arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagsläget inte någon direkt specialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensk lagstiftning saknar en enhetlig definition på begreppet personlig integritet. Det är oklart vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och epostanvändning samt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet. Syftet med uppsatsen är att reda ut vilket rättsligt skydd arbetstagaren på den svenska arbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollåtgärder av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning, samt vad begreppet god sed på arbetsmarknaden i detta fall innebär. För att uppnå syftet används en rättsdogmatisk metod, som innebär att aktuella rättskällor det vill säga lagtext, förarbeten, praxis från Arbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras. Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskänsliga åtgärder såsom kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning med stöd av den allmänna arbetsledningsrätten, avtal, kollektivavtal eller lagstiftning. Dock begränsas möjligheterna till att åtgärden inte får stå i strid med god sed på arbetsmarknaden. För att avgöra vad nämnda begränsning innebär gör Arbetsdomstolen en intresseavvägning. Arbetstagarens intresse av skydd för sin personliga integritet jämförs med arbetsgivarens intresse av kontroll av arbetstagarens Internet- och e-postanvändning. Dessutom måste det finnas en rimlig proportion mellan mål och medel för kontrollåtgärden, alltså måste intrånget i arbetstagarens privatliv som åtgärden vållar stå i rimlig proportion till arbetsgivarens syfte med kontrollen. Avslutningsvis kan sägas att vilka kontrollåtgärder arbetsgivaren får vidta och vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet är en fråga som får avgöras efter bedömning av det enskilda fallet.