Utveckling och genomförbarhet av ett progredierat arbetsprov med uppresningar från stol som modalitet

Sammanfattning: Introduktion: Konditionstest utförs för att undersöka en persons aeroba eller anaeroba kapacitet. Många test använder sig av en wattbaserad styrning av effektutvecklingen. Det finns välutvecklade metoder för detta på cykel, men inte i form av uppresningar från stol. Studiens syfte var att utveckla och undersöka genomförbarheten av ett watt-styrt progredierat arbetsprov, med modaliteten uppresningar från stol, för att estimera anaerob kapacitet.   Metod: Det konstruerade arbetsprovet utgick från Borgs Cycle Strength test där deltagarna utförde stegrande intervaller till en intensitet där subjektiv ansträngningsnivå når ”mycket ansträngande”. Effektutvecklingen styrdes genom att kontrollera frekvensen av uppresningar med hjälp av metronom. 10 träningsvana deltagare rekryterades. Deltagarnas utförande spelades in på film, vilket möjliggjorde kontrollering av antal uppresningar för att estimera deltagarnas faktiska effekt mot fastställd effekt. Genom att jämföra knäledsvinkeln vid olika intensitetsnivåer undersöktes deltagarnas rörelseomfång av uppresningarna. Undersökning av deltagarnas subjektiva upplevelse av arbetsprovet gjordes genom att deltagarna besvarade 3 enkätfrågor efter utfört arbetsprov.    Resultat: Resultaten visar på att 7 av 9 deltagare utförde uppresningar med sådan frekvens att estimerad faktisk effekt kom nära fastställd effekt under intervallerna hela vägen upp till 17 på RPE-skalan. Vid skattning 17 på RPE-skalan avvek den estimerade faktiska effekten från den fastställda effekten med -31 watt. Alla deltagare förutom en befann sig inom det 95 procentiga konfidensintervallet. Resultatet visade att det gick bra att genomföra korrekta uppresningar vid låg och medelhög intensitet, däremot var det vid den sista intensitetsnivån en signifikant ökning av vinkeln i knäleden jämfört med den första intensitetsnivån (p= 0,035). Deltagarna upplevde att takten till uppresningarna gick att följa med hjälp av metronom.    Konklusion: Metronom kan användas för att styra frekvensen av uppresningar. Effekten går att stegra genom att endast öka antalet uppresningar, men vid hög intensitet klarade inte alla deltagare av att upprätthålla uppresningsfrekvensen eller att utföra korrekta uppresningar.