Leder ett sexpack alltid till sex? : Hur användare på Tinder reflekterar kring självrepresentationer baserat på intentioner

Sammanfattning: Denna uppsats syfte är att analysera och finna mönster på hur användare reflekterar över framställningen av sin profil på Tinder beroende på deras intentioner. Frågeställningarna som besvaras är hur användare reflekterar kring vilka intentioner som driver dem att använda Tinder, samt hur användare motiverar sina självrepresentationer beroende på dess intentioner. Studiens analys utgår från konsumtionsteorin, teorin om onstage/offstage, objektifieringsteorin, The Male Gaze, samt teorin om sociala representationer (Bauman, 2008; Ekström, 2008; Fredrickson & Roberts, 1997; Goffman, 2020; Mulvey, 1975). För att få en djupare förståelse kring människors reflektioner och motiveringar bakom sina val och intentioner, har en kvalitativ metod använts. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer, som transkriberades och tolkades därefter. Studien följer forskningsetiska principer som Vetenskapsrådets (2002) fyra huvudkrav och etikprövningsmyndighetens (u.å.) riktlinjer. Resultatet visar att användare på Tinder har olika intentioner, och deras självrepresentation anpassas därefter. Vissa framhäver sina bästa sidor samtidigt som de skapar sin profil efter hur de uppfattar sig själva, andra skapar en profil som medvetet ej matchar deras intentioner. Till exempel är det möjligt för användare att ljuga om sin ålder för att nå en annan åldersgrupp. Det finns en generell uppfattning om att män är ute efter tillfälliga sexuella relationer i större utsträckning än kvinnor. Könsnormer lever kvar, men användare jobbar även aktivt mot dem. Analysen av resultatet ger oss en nyanserad bild över hur användare motiverar sin självrepresentation på Tinder beroende på vad de vill få ut av appen. Några slutsatser som drogs är att användare anser att det går att avgöra användares intentioner i appen på första intrycket, innan interaktionen har skett. Användarnas självrepresentation påverkas av appens lättillgängliga system och möjligheten att få bekräftelse genom matchningar. Självrepresentation förklaras även med hjälp av objektifieringsteorin, The Male Gaze, och teorin om sociala representationer (Ekström, 2008; Fredrickson & Roberts, 1997; Mulvey, 1975). Användarna är medvetna om att de blir dömda på första intrycket och att allt måste se perfekt ut. Det går att förklara med hjälp av Baumans teori om konsumtion (Bauman, 2008). Många användare kan känna en press på grund av detta. Teorin om onstage/offstage (Goffman, 2020) hjälper även till att förstå varför användare visar upp sig själva som de gör. Studien förankrar sig ytterligare i tidigare vetenskaplig forskning. Denna studie fyller en lucka i dagens forskning om förståelse för hur användare reflekterar över vad som driver dem till att anpassa presentationen av den egna profilen på dejtingappar baserat på deras intentioner. Denna kunskap är relevant idag eftersom Tinder är ett vanligt sätt att inleda relationer på, och medieplattformen har en betydelsefull del i utvecklingen av dagens dejting.