Slutet för företagskontrollerade fabriksrevisioner? : En studie om fabriksrevisioners tänkta framtida utveckling utifrån tre aktörskategorier

Sammanfattning: Fabriksrevision används som ett verktyg för att kontrollera att leverantörer och underleverantörer uppfyller kraven i kontraktsvillkor och det är ett steg i uppföljningsprocessen. I decennier har det rapporterats om arbetsrättsliga- och människorättsliga kränkningar i globala leveranskedjor där fabriksrevision används som en mekanism för att säkerställa goda arbetsvillkor. Dock kritiseras fabriksrevisioner, då samhället anser att de misslyckas att fylla sitt syfte, att skydda arbetstagarna. I stället används fabriksrevision som en täckmantel för företag att visa på att dem respekterar de mänskliga rättigheterna. Sverige står inför en lagändring. I lagen om offentlig upphandling, där även uppföljning inkluderas, kommer kraven inom social hållbarhet att skräpas. Detta väcker frågor om hur framtiden för fabriksrevisioner kommer att utvecklas och vem som bär ansvaret för förändringen. I denna studie har en innehållsanalys av sex rapporter och utredningar från civilsamhället, statliga/mellanstatliga aktörer och företag/initiativ genomförts. Med hjälp ett kodschema av primärmaterialet har tio kategorier satts upp. Studiens syfte ämnar skapa en sammanvägd bild av hur samhällsaktörerna ser på den tänkta framtida utvecklingen av fabriksrevisioner, avgränsat till social hållbarhet. De främsta förändringsprocesserna som presenterades av samtliga aktörer, utom en, är ökad transparens och utveckling av fabriksrevisioner. Vidare är arbetstagare och arbetstagarrepresentanters roll samt due diligence och mHRDD centrala aspekter. Där aktörerna skiljde sig i störst utsträckning var under oansvarig köppraxis och nya verktyg och tekniker. Utifrån John Ruggies ramverk analyseras vem som är ansvarsbärande för förändringarna. Ramverket klargör att staten och företag samspelar, däremot bär staten skyldigheten att skydda de mänskliga rättigheterna mot kränkningar från tredjeparter.