Laborativt material i matematikundervisningen : En studie om grundskollärares uppfattningar om laborativt material

Sammanfattning: Laborativt material är ett konkret undervisningsverktyg som kan användas i matematikundervisningen för att underlätta och utveckla elevernas matematiska förmåga. Materialet tycks kunna skapa konkretiserade förklaringarna som både förtydligar och synliggör abstrakta matematiska begrepp, däremot leder materialet i sig nödvändigtvis inte till lärande, utan läraren har en central roll för att främja elevernas utveckling. Det övergripande syftet med studien är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka lärares uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen, i grundskolans tidigare år. Studien utgår från följande två frågeställningar: Hur använder lärare laborativt material? och Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det finns med laborativt material? För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare genomfördes. Framställandet av intervjuerna och analysen av empirin behandlades utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Studien kommer fram till att lärarna i studien främst använder laborativt material vid introduceringen av nya matematiska begrepp och att de i högre grad använder det mer ju yngre eleverna är. Vidare visar studien att lärarna uppfattar att laborativt material är gynnsamt för lärandet och synliggör matematiken samt inbegriper alla typer av fysiska objekt som kan konkretisera det abstrakta i matematik. Lärarna har en positiv uppfattning om laborativt material i matematikundervisningen och ser många möjligheter med användningen av det. En av de främsta möjligheterna uppfattas vara att materialet konkretiserar och synliggör matematiken men fler lyfts upp som ökat engagemang och inkludering. Det främsta hinder lärarna ser är att eleverna börja leka med materialet istället för att använda det på ett sätt som främjar lärandet. Vidare hinder ser de som att elever kan riskera att inte vilja använda laborativt material då de kan se det som något som är negativt, i de fall lärare inte implementerat materialet väl. De ser även hinder på organisationsnivå där ekonomi och platsbrist kan vara hinder för att använda laborativt material i undervisningen.